Albert Engström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Albert Laurentius Johannes Engström
Albert Engström mia.JPG
Född 12 maj 1869
Bäckefall i Lönneberga socken, Kalmar län
Död 16 november 1940 (71 år)
S:t Görans sjukhus i Stockholm, Stockholms län
Nationalitet Sverige Svensk
Självporträtt på omslaget till Strix 1907
Självporträtt på omslaget av Strix 1917
Självporträtt 1920
Glada dagar på Sandhamn. Heidenstam och Fröding poserar med Albert Engström i bakgrunden
Kräftor Kräva Dessa Drycker!, nej-sidans mest kända valaffisch i samband med Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922 är gjord av Albert Engström
Broderskål mellan Albert Engström och J. A. G. Acke på Sandhamn 1896

Albert Laurentius Johannes Engström,[1] född 12 maj 1869 i Bäckefall i Lönneberga församling, Kalmar län, död 16 november 1940[2]S:t Görans sjukhus i Stockholm (begravd i Hult), var en svensk konstnär och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Albert Engström föddes i Lönneberga socken men större delen av sin barndom bodde han i Hult, ett litet stationssamhälle i närheten av Eksjö, där hans far var stins.

Albert Engström kom in i fjärde klassen på Norrköpings högre allmänna läroverk 1882, där han var sekreterare i den litterära elevföreningen Fosterländska förbundet[3]. Han tog studentexamen den 11 juni 1888, varefter han skrev vers och prosa i Eksjötidningen och Smålands Allehanda. På hösten 1888 svarade han på en tidningsannons och fick plats som informator hos familjen Norström i Mullsjö, vid Smålandsgränsen. I september 1889 kom Engström till Uppsala för studier i latin och grekiska vid Uppsala universitet, och skrev då in sig i Östgöta nation. Under studietiden blev han god vän med Bruno Liljefors. Efter fyra terminer slutade han sina studier i Uppsala och reste på våren 1891 hem till Hult. Tiden i Uppsala ägnade han åt nationslivet, där han blev både klubbmästare och Rolighetsminister i Östgöta nation. Den 21 maj 1890 inkallades Engström till exercis på Hultsfreds slätt i Södra Vedbo kompani, vilken varade till 14 juni. I mitten av mars 1892 började Engström som frielev hos Carl LarssonValands konstskola i Göteborg. Han stannade där fram till vårterminens slut den 6 maj 1893. 1895 gick Engström på Konstakademins etsarskola och tog lektioner för professor Axel Tallberg. Samma år blev han även medlem i Publicistklubben i Stockholm.

I augusti 1893 återvände Engström till Göteborg, där han bodde i sin gamla bostad Ullstorp vid Örgrytevägen. Han påbörjade en beställning han fått på rekommendation av Carl Larsson, att för Ölhallen Weise måla en fris med grotesker, som skulle bli en meter hög och 40 meter lång. Redan 24 augusti kunde han meddela Carl Larsson, att han fullbordat målningen och fått 500 kronor i arvode.

Engström var en mycket skicklig tecknare, och hans skämtteckningar med figurer som Kolingen och Bobban publicerades i tidningar som Söndags-Nisse och sedermera den egna tidningen Strix, och blev på detta vis mycket kända. Han gjorde många karikatyrer av dåtidens överheter - präster, borgare och officerare. Man kan där se ett tydligt släktskap med Döderhultarn. Som författare debuterade han 1905 med En bok. År 1925 blev han tillförordnad professor i teckning vid Konsthögskolan och fungerade där till år 1935. Han var engagerad i Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922. Hans sympatier låg hos nej-sidan, ett engagemang som resulterade i affischen Kräftor kräva dessa drycker!. Engström inträdde i Svea Orden 1917 och stannade som broder resten av livet.

I samband med hans 60-årsdag öppnades en jubileumsutställning i Konstakademien med teckningar och akvareller.[4] Med anledning av firandet gav han ut en berättelsesamling, "Vid en milstolpe".

Engström tillbringade under några år mycket tid på Gotska Sandön, och han har skrivit ett av de mest omfattande verken om ön. Han har även gjort många akvareller och teckningar från Roslagen, där han hade en ateljé på en klippa i Grisslehamn. På våren 1938 försämrades Engströms syn så starkt att han successivt tvingades sluta arbeta. I samband med hundraårsdagen av Engströms födelse gav Postverket ut två frimärken med ett självporträtt av honom. Det finns Albert Engström-museum i Eksjö och Grisslehamn.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Engström intogs 1901 i stockholmslogen Carl Michael av Samfundet SHT, där han fick namnet Strix. Han invaldes i Konstakademien 1919 och var ledamot av Svenska Akademien från 1922, då han ersatte Oscar Montelius på stol nr 18. Han invaldes 1926 i Sällskapet FebruariGubbarna, stiftat 1852, ett sällskap med "kulturella intressen i angenäm och kamratlig samvaro".

Engström blev filosofie hedersdoktor i Uppsala 1927, tillsammans med Bruno Liljefors.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Engström var son till lantbrukaren Laurentius (Lars) Erhard Engström (född 1841 i Vånga, Östergötlands län, död 1926 i Hult, Jönköpings län) och Antigonia Margareta (Gonny) Lindner (född 1843 i Vena, Kalmar län, död 1924 i Hult). Fadern blev sedermera tjänsteman vid Tändsticksfabriken i Mariannelund och senare stationsinspektor vid Nässjö-Oskarshamns järnväg, först i Bohult och därefter i Hult från 1878 och fram till sin död. Han träffade Sigrid Sparre i slutet av februari 1892, förlovar sig med henne samma år och de gifter sig 23 september 1894. Barn: Malin (1897-1967), Lisa (1901-1982) och Lars-Bruno (1910-1972). Malin var under åren 1916-1918 förlovad med Evert Taube.

Engströms kända syskon var år 1890: Antigonia Maria Hildegard, född 1873 i Hässleby, Jönköpings län, Signe Antigonia Eleonora, född 1879 i Hult, Jönköpings län samt Torbjörn Lars Einar, född 1887 i Hult.¹

Albert Engström begravdes söndagen den 24 november 1940 på Hults kyrkogård bredvid sina föräldrar. Jordfästningen förrättades av hans gamle vän, hovpredikanten Gustaf Malmberg, som bland annat sa: "I denna bygd har hans vagga stått. Nu kommer han åter från det skiftande livet för att gå till vila vid fars och mors sida. Ett människoliv är avslutat, rikt och sällsamt som en saga, underbarare än den, som spände sin skimrande himmel över den lille läsande gossen i stationshuset...".

Taube om Engström[redigera | redigera wikitext]

"Han hade ett egenartat ansikte med Ögon som Minervas fågel under en högvälvd tung panna med lugg... Hans hårda men känsliga ciselerade näsa, faunmunnen som omgavs av stripigt franskt bockskägg, med ett ord: hans ansikte fängslade svenskarna till den grad att alla måste titta ditåt där han satt. Han gick mjukt och tyst som en björn och hade en småländsk sjömans gängliga figur. Man kom att tänka på skeppsbrott och slädfärder när han kom in i ett rum. Men han förde tanken till annat också. Han kunde le precis som Velázqueź vingud och gapskratta som en rallare..." [5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Postrup, Gunnar (1995). Av, med, om och kring Albert Engström: bibliografi. [Eksjö]: Smålandssektionen, Albert Engström sällsk. i samarbete med Eksjö museum. Libris 7450618. ISBN 91-630-3431-X 
  • Vänner och bekanta uppsnappade i förbifarten 1896.
  • En gyldenne Book. 1897.
  • Druvklasar och fikonkvistar i Strix' lustgård. 1898.
  • Medmänniskor. 1899.
  • Bland kolingar, bönder och herremän. 1900.
  • Bladnegrer och annat folk. En samling vidriga fysionomier, kärleksfullt återgifna. 1901.
  • Tokar, kloka som folk är mest. Teckningar med text. 1901.
  • Öfver ett halfttjog vackra smålandsvisor och en vals. Med teckningar och musik av Albert Engström och Nalle Halldén. 1902.
  • Tråkmånsar och gyckelbockar. Teckningar med text. 1904.
  • En bok. 1905.
  • Riksdagsgubbar. 1906, 1915.
  • Mitt lif och leverne. Stockholm, Ljus, 1907.
  • Äventyr och hugskott. 1908.
  • Ett tjog teckningar ur Albert Engströms portfölj. 1908.
  • En bok till. 1909.
  • Väggprydnader och bordsdekorationer. 1909
  • Min 5te bok. Stockholm: Lundquists. 1910. Libris 14636490. http://hdl.handle.net/2077/34170 
  • Grandet och bjälken. Teckningar 1910.
  • Genom mina guldbågade glasögon. Stockholm, Lundquist, 1911.
  • Kryss och landkänning. 1912.
  • Åt Häcklefjäll. 1913.
  • Bläck och saltvatten. Stockholm, E. Lundquist, 1914.
  • Riksdagsgubbar. Med hexameter. 1915.
  • Hemma och på luffen. 1916.
  • Medan det jäser. 1918.
  • Tio teckningar. 1919.
  • Min 12: te bok. 1919
  • En gyldenne Book, 1919. Andra upplagan i format 22 gånger 29 cm, med Företal av AE.
  • Ränningehus. 1920.
  • Hemspånad och taggtråd. 1921.
  • Adel, präster, smugglare, bönder. 1923, 1935.
  • Xylografen. Ett porträtt i 10 litografier. 1923.
  • August Strindberg och jag. 1923. Nyutgåva 1986.
  • Moskoviter. 1924.
  • Agnarna och vetet.1925.
  • En konstig blandning. 1925.
  • Gotska Sandön. 1926.
  • Med penna och tallpipa. 1927. Nyutgåva 1953.
  • Anders Zorn. 1928.
  • Ur mina memoarer. Stockholm, Bonnier, 1927
  • Ur mina memoarer och annat. 1929.
  • Smålandshistorier. 1929.
  • Vid en milstolpe. 1929.
  • Bouppteckning. 1930.
  • Mot aftonglöden. 1932.
  • Naket o.s.v. 1934.
  • Med Kaaparen till Afrika. 1937.
  • Läsebok för svenska folket. 1938.

Postum utgivning[redigera | redigera wikitext]

  • Självdeklaration. 1944.
  • Roslagsberättelser. 1942.
  • Smålandsberättelser. 1942.
  • Lukas Mosak, Albert Engströms första bok. Med ett förord av Ernst Malmberg.1944.
  • Pyttans A-B och C-D-lära eller Antibarbarus diktad i augusti 1896 av farbror Acke, farbror Albert, farbror Verner… Med teckningar av Albert Engström. 1946.
  • Siktat och sammalet. Redigerad av Helmer Lång. 1952.

Skrifter[redigera | redigera wikitext]

Skrifter (28 delar, 1939-1941; flera nya upplagor de följande åren)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Släkten Engström kom från Bondängen i Drothems socken i Östergötlands län, vilket redovisas i Svenska släktkalendern årgångarna 1917 och 1930. Gonny Lindners far, Per Lindner, var vice pastor i Vena, son till bonden och magasinsföreståndaren Jonas Pettersson i Bäckefall, Lönneberga socken. En syster till Per Lindner, Sofia Jonsdotter, blev farmors mor till författarinnan Astrid Lindgren.
  2. ^ Engström avled kl. 18.10 efter att ha vårdats en tid på sjukhuset. Källa: Jubileumsverk i ord och bild över 1906 och 1911 års män, Egil Lönnberg, Erik Östlund, Ernst Juneby, Allsvenska förlaget, Jönköping 1951, s. 117
  3. ^ Christer Sandberg (2011-01-17). ”När Pekka kom till Folkbladet”. Folkbladet. http://www.folkbladet.se/nyheter/default.aspx?ArticleID=2689867. Läst 26 mars 2014. 
  4. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 87. Libris 190149. ISBN 91-46-13379-8 
  5. ^ Jag kommer av ett brusand' hav : Barndomsminnen från Vinga och Göteborg på Oscar II:s tid, Evert Taube, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1952

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Albert Engström och Småland. Stockholm: Studiekamraten. 1950. Libris 1257095 
  • Albert från Lönneberga: en illustrerad skrift om Albert Engström. Eksjö: Albert Engström sällskapet. 2007. Libris 10876419 
  • Ateljén i Roslagen: glimtar från Albert Engströms Grisslehamn. Stockholm: ST:s civiltr. 1956. Libris 866427 
  • Engström, Malin (1948). Albert Engström och andra roslagsbor. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1227782 
  • Karlén, Einar (1959). Albert Engströms Hult. Eksjö: Eifels boktr. Libris 1841502 
  • Lång, Helmer (1966). Kolingen och hans fäder: om internationell vagabondkomik och Albert Engström. Lund: Gleerup. Libris 8072863 
  • Lång, Helmer (1959). Den unge Albert Engström. Stockholm: Bonnier. Libris 367932 
  • Lönegren, Hans (1994). 123-33-90 Engström exercerar beväring på Hultsfreds slätt. [s.l.]: Albert Engström sällskapet. Libris 10217134 
  • Malmberg, Gustaf (1948). Från Albert Engströms skol- och studenttid i Norrköping och Uppsala. Norrköping: Norrköpings tidn. Libris 1418717 
  • Mest om Albert Engström: minnen berättade av 28 författare. Uppsala: Lindblad. 1941. Libris 1396247 
  • Nilsson, Eric S.; Karlén Einar (1969). Ur Albert Engströms liv och leverne. Eksjö: Eifels bokh. Libris 630513 
  • Romdahl, Axel L. (1929). Albert Engström. Stockholm. Libris 3065569 
  • Thulin, Petrus; Barthel Sven (1960). Känt och okänt om Albert Engström: försök till en bibliografi. Lidingö: utg. Libris 1676532 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Oscar Montelius
Svenska Akademien,
Stol nr 18

1922-1940
Efterträdare:
Gunnar Mascoll Silfverstolpe