Albert Engström

Från Wikipedia
Albert Laurentius Johannes Engström
Född12 maj 1869
Bäckefall i Lönneberga socken, Kalmar län
Död16 november 1940 (71 år)
S:t Görans sjukhus i Stockholm, Stockholms län
Yrkeförfattare[1], målare[1][2], journalist, illustratör, serietecknare, låtskrivare, tecknare[1], poet[3], historiker[4] och serieskapare[5]
NationalitetSverige Svensk
Språksvenska
HemortYnglingagatan[6]
InfluenserJohan Hulting
InflueradeEvert Taube
Självporträtt på omslaget till Strix 1907
Självporträtt på omslaget av Strix 1917
Glada friluftsdagar med nakenliv på Sandhamn. Heidenstam och Fröding poserar med Albert Engström i bakgrunden
Kräftor Kräva Dessa Drycker!, nej-sidans mest kända valaffisch i samband med Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922 är gjord av Albert Engström
Albert Engströms ateljé i Grisslehamn
Albert Engströms föräldrahem på Albert Engströmsgården i Hult.
Albert Engströms grav på Hults kyrkogård vid Hults kyrka i Småland. Bysten skapad 1943 av skulptören Carl Fagerberg.

Albert Laurentius Johannes Engström,[7] född 12 maj 1869 i Bäckefall i Lönneberga församling, Kalmar län, död 16 november 1940[8] på S:t Görans sjukhus i Stockholm (begravd i Hult), var en svensk tecknare, målare och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Albert Engström föddes i Bäckefall i Lönneberga socken men redan 1873 flyttade familjen till Mariannelund[9] och därifrån när han var nio år gammal flyttade familjen till Hult, ett litet stationssamhälle i närheten av Eksjö, där hans far blev stationsinspektor.[10]

Albert Engström kom in i fjärde klassen på Norrköpings högre allmänna läroverk 1882, där han var sekreterare i den litterära elevföreningen Fosterländska förbundet.[11] Han avlade studentexamen den 11 juni 1888, varefter han skrev vers och prosa i Eksjö-Tidningen och Smålands Allehanda. På hösten 1888 svarade han på en tidningsannons och fick plats som informator hos familjen Norström i Mullsjö. I september 1889 kom Engström till Uppsala för studier i latin och grekiska vid Uppsala universitet, och skrev då in sig i Östgöta nation. Under studietiden blev han god vän med Bruno Liljefors. Efter fyra terminer slutade han sina studier i Uppsala och reste på våren 1891 hem till Hult. Tiden i Uppsala ägnade han åt nationslivet, där han blev både klubbmästare och Rolighetsminister i Östgöta nation. Den 21 maj 1890 inkallades Engström till exercisen på Hultsfreds slätt i Södra Vedbo kompani vid Kalmar regemente, vilken varade till 14 juni. I mitten av mars 1892 började Engström som frielev hos Carl Larsson på Valands konstskola i Göteborg. Han stannade där fram till vårterminens slut den 6 maj 1893. År 1895 gick Engström på Konstakademins etsarskola och tog lektioner för professor Axel Tallberg. Samma år blev han även medlem i Publicistklubben i Stockholm.

I augusti 1893 återvände Engström till Göteborg, där han bodde i sin gamla bostad Ullstorp vid Örgrytevägen. Han påbörjade en beställning han fått på rekommendation av Carl Larsson, att för Ölhallen Weise måla en fris med grotesker, som skulle bli en meter hög och 40 meter lång. Redan 24 augusti kunde han meddela Carl Larsson, att han fullbordat målningen och fått 500 kronor i arvode.

Engström var en mycket skicklig tecknare, och hans skämtteckningar med figurer som Kolingen och Bobban publicerades i tidningar som Söndags-Nisse och sedermera den egna tidningen Strix, och blev på detta vis mycket kända. Han gjorde många karikatyrer av dåtidens överheter – präster, borgare och officerare. Man kan där se ett tydligt släktskap med Döderhultarn. Som författare debuterade han 1905 med En bok. År 1925 blev han tillförordnad professor i teckning vid Konsthögskolan och fungerade där till år 1935. Han var engagerad i Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922. Hans sympatier låg hos nej-sidan, ett engagemang som resulterade i affischen Kräftor kräva dessa drycker!. Engström inträdde i Svea Orden 1917 och stannade som broder resten av livet.

I samband med hans 60-årsdag öppnades en jubileumsutställning i Konstakademien med teckningar och akvareller.[12] Med anledning av firandet gav han ut en berättelsesamling, "Vid en milstolpe".

Engström tillbringade under några år mycket tid på Gotska Sandön, och han har skrivit ett av de mest omfattande verken om ön. Han har även gjort många akvareller och teckningar från Roslagen, där han hade en ateljé på en klippa i Grisslehamn. På våren 1938 försämrades Engströms syn så starkt att han successivt tvingades sluta arbeta.

I samband med hundraårsdagen av Engströms födelse gav Postverket ut två frimärken med ett självporträtt av honom.

Engström var även syssling till Astrid Lindgrens far Samuel August Ericsson.[13]

Albert Engström-museer[redigera | redigera wikitext]

Representerad[redigera | redigera wikitext]

Engström är representerad vid bland annat Kalmar konstmuseum[14], Norrköpings konstmuseum[15], Nationalmuseum[16], Ateneum[17].

Familj[redigera | redigera wikitext]

Engström var son till lantbrukaren Laurentius (Lars) Erhard Engström (född 1841 i Vånga, Östergötlands län, död 1926 i Hult, Jönköpings län) och Antigonia Margareta (Gonny) Lindner (född 1843 i Vena, Kalmar län, död 1924 i Hult). Fadern blev sedermera tjänsteman vid Tändsticksfabriken i Mariannelund och senare stationsinspektor vid Nässjö-Oskarshamns järnväg, först i Bohult och därefter i Hult från 1878 och fram till sin död.

Albert Engströms syskon: Fredrik Laurentius född 1871 i Lönneberga, död 1962 i Stockholm, Antigonia Maria Hildegard, född 1873 i Hässleby, Jönköpings län, död 1959 i Stockholm, Signe Antigonia Eleonora, född 1879 i Hult, Jönköpings län, död 1922 i Falun, samt Torbjörn Lars Einar, född 1887 i Hult, död 1930 i Vetlanda.

Albert Engström träffade Sigrid Sparre (1868-1944) i slutet av februari 1892, förlovade sig med henne samma år och de gifte sig 23 september 1894. Barn: Malin (1897–1967), Lisa (1901–1982) och Lars-Bruno (1910–1972). Malin var under åren 1916–1918 förlovad med Evert Taube.

Albert Engström begravdes söndagen den 24 november 1940 på Hults kyrkogård bredvid sina föräldrar. Jordfästningen förrättades av hans gamle vän, hovpredikanten Gustaf Malmberg, som bland annat sade: "I denna bygd har hans vagga stått. Nu kommer han åter från det skiftande livet för att gå till vila vid fars och mors sida. Ett människoliv är avslutat, rikt och sällsamt som en saga, underbarare än den, som spände sin skimrande himmel över den lille läsande gossen i stationshuset...".

Av sin bekant, målare Albert Edelfelt beskrevs Albert Engström till följande:

En af de roligaste jag mött här är Albert Engström, karrikatyrtecknaren från Söndagsnisse. En glad Upsalastudent och filolog (Kan utmärkt bra hebreiska, grekiska och latin och bland andra språk också finska) och en hjertans qvick menniska. Han sjunger sina visor så urkomiskt att jag aldrig tror Jag skrattat så.[18]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Engström intogs 1901 i stockholmslogen Carl Michael av Samfundet SHT, där han fick namnet Strix. År 1908 utsågs han till ordensskald för sällskapet Pelarorden i Stockholms skärgård.[19] Han invaldes i Konstakademien 1919 och var ledamot av Svenska Akademien från 1922, då han ersatte Oscar Montelius på stol nr 18. Han invaldes 1926 i Sällskapet FebruariGubbarna, stiftat 1852, ett sällskap med "kulturella intressen i angenäm och kamratlig samvaro".

Engström blev filosofie hedersdoktor i Uppsala 1927, tillsammans med Bruno Liljefors.

Asteroiden 7548 Engström är uppkallad efter honom.[20]

Albert Engström-sällskapet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Albert Engström-sällskapet

Sällskapet bildades 1981 med syftet att sprida kunskap om Albert Engström och hans konstnärliga verksamhet, och att genom olika aktiviteter visa hans verk samt hålla hans författarskap och konstnärskap levande. I Grisslehamn förvaltar och bedriver sällskapet museiverksamhet vid Engströmgården och Ateljén. Sällskapet delar årligen ut Albert Engström-priset.

Sällskapet är ett av de största litterära sällskapen i Sverige med över 1700 medlemmar och har sitt säte i Grisslehamn, men har även en smålandssektion med säte i Eksjö.[21]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

  • Konstnärens fader, läsande tidning (1892)
    Konstnärens fader, läsande tidning (1892)
  • Carl Larsson (1893)
    Carl Larsson (1893)
  • Kolingen, som ska på stor slägtmiddag (1902)
    Kolingen, som ska på stor slägtmiddag (1902)
  • Självporträtt (1920)
    Självporträtt (1920)
  • Tallar på Grisslehamn (1920)
    Tallar på Grisslehamn (1920)
  • Olle Hjortzberg som akademidirektör (1920-talet)
    Olle Hjortzberg som akademidirektör (1920-talet)
  • Dyninsida, Gotska sandön (1925)
    Dyninsida, Gotska sandön (1925)
  • En harstig, Gotska sandön (1925)
    En harstig, Gotska sandön (1925)

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Postrup, Gunnar (1995). Av, med, om och kring Albert Engström: bibliografi. [Eksjö]: Smålandssektionen, Albert Engström sällsk. i samarbete med Eksjö museum. Libris 7450618. ISBN 91-630-3431-X 
  • Vänner och bekanta uppsnappade i förbifarten 1896.
  • Pyttans A–B och C–D-lära 1896.
  • En gyldenne Book. 1897.
  • Drufklasar och fikonkvistar plockade i Strix' lustgård : en nordisk familjebok. Stockholm: Lundquist. 1898. Libris jtwklj64g71cpcnc. http://hdl.handle.net/2077/60996 
  • Medmänniskor. 1899.
  • Bland kolingar, bönder och herremän. 1900.
  • Abc-bok. Stockholm. 1901. Libris 18244724. http://hdl.handle.net/2077/40148 
  • Bladnegrer och annat folk. En samling vidriga fysionomier, kärleksfullt återgifna. 1901.
  • Tokar, kloka som folk är mest. Teckningar med text. 1901.
  • Öfver ett halfttjog vackra smålandsvisor och en vals. Med teckningar och musik av Albert Engström och Nalle Halldén. 1902.
  • Tråkmånsar och gyckelbockar. Teckningar med text. 1904.
  • En bok. 1905.
  • Riksdagsgubbar. 1906, 1915.
  • Mitt lif och leverne. Stockholm, Ljus, 1907.
  • Äventyr och hugskott. 1908.
  • Ett tjog teckningar ur Albert Engströms portfölj. 1908.
  • En bok till. 1909.
  • Väggprydnader och bordsdekorationer. 1909
  • Min 5te bok. Stockholm: Lundquists. 1910. Libris 14636490. http://hdl.handle.net/2077/34170 
  • Grandet och bjälken. Teckningar 1910.
  • Genom mina guldbågade glasögon. Stockholm, Lundquist, 1911.
  • Kryss och landkänning. 1912.
  • Åt Häcklefjäll. 1913.
  • Bläck och saltvatten. Stockholm, E. Lundquist, 1914.
  • Riksdagsgubbar. Med hexameter. 1915.
  • Hemma och på luffen. 1916.
  • Medan det jäser. 1918.
  • Tio teckningar. 1919.
  • Min 12: te bok. 1919
  • En gyldenne Book, 1919. Andra upplagan i format 22 gånger 29 cm, med Företal av AE.
  • Ränningehus. 1920.
  • Hemspånad och taggtråd. 1921.
  • Adel, präster, smugglare, bönder. 1923, 1935.
  • Xylografen. Ett porträtt i 10 litografier. 1923.
  • August Strindberg och jag. 1923. Nyutgåva 1986.
  • Moskoviter. 1924.
  • Agnarna och vetet.1925.
  • En konstig blandning. 1925.
  • Gotska Sandön. 1926.
  • Med penna och tallpipa. 1927. Nyutgåva 1953.
  • Anders Zorn. 1928.
  • Ur mina memoarer. Stockholm, Bonnier, 1927
  • Ur mina memoarer och annat. 1929.
  • Smålandshistorier. 1929.
  • Vid en milstolpe. 1929.
  • Bouppteckning. 1930.
  • Mot aftonglöden. 1932.
  • Naket o.s.v. 1934.
  • Med Kaaparen till Afrika. 1937.
  • Läsebok för svenska folket. 1938.

Postum utgivning[redigera | redigera wikitext]

  • Självdeklaration. 1944.
  • Roslagsberättelser. 1942.
  • Smålandsberättelser. 1942.
  • Lukas Mosak, Albert Engströms första bok. Med ett förord av Ernst Malmberg.1944.
  • Pyttans A-B och C-D-lära eller Antibarbarus diktad i augusti 1896 av farbror Acke, farbror Albert, farbror Verner… Med teckningar av Albert Engström. 1946.
  • Siktat och sammalet. Redigerad av Helmer Lång. 1952.

Skrifter[redigera | redigera wikitext]

Skrifter (28 delar, 1939-1941; flera nya upplagor de följande åren)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Albert L J Engström, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Engström, Albert Laurentius Johannes, f. 1869 i Lönneberga Kalmar län, Konstnär, läs onlineläs online, läst: 26 juni 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia härlett från: Kategori:Svenska poeter, läst: 14 juni 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: portugisiskspråkiga Wikipedia härlett från: Kategori:Svenska historiker, läst: 17 juni 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia härlett från: Kategori:Svenska serietecknare, läst: 24 juni 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Matteus kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6024/F I/11 (1939-1941), bildid: 00051153_00111, sida 108, död- och begravningsbok, s. 108, läs onlineläs online, läst: 27 maj 2023, ”503, (nov),16,1,,Enström Albert Laurentius Johannes professor Ynglingagatan 17, (18)69,12/5,,1,,,cancer ventriculi... Sankt Görans sjukhus”.[källa från Wikidata]
  7. ^ Släkten Engström kom från Bondängen i Drothems socken i Östergötlands län, vilket redovisas i Svenska släktkalendern årgångarna 1917 och 1930. Gonny Lindners far, Per Lindner, var vice pastor i Vena, son till bonden och magasinsföreståndaren Jonas Pettersson i Bäckefall, Lönneberga socken. En syster till Per Lindner, Sofia Jonsdotter, blev farmors mor till författarinnan Astrid Lindgren.
  8. ^ Engström avled kl. 18.10 efter att ha vårdats en tid på sjukhuset. Källa: Jubileumsverk i ord och bild över 1906 och 1911 års män, Egil Lönnberg, Erik Östlund, Ernst Juneby, Allsvenska förlaget, Jönköping 1951, s. 117
  9. ^ Sällsamheter i Småland, del 2, s. 330.
  10. ^ Sällsamheter i Småland del 3 s. 172.
  11. ^ Christer Sandberg (17 januari 2011). ”När Pekka kom till Folkbladet”. Folkbladet. Arkiverad från originalet den 5 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170305192017/http://www.folkbladet.se/nyheter/nar-pekka-kom-till-folkbladet-2689867.aspx. Läst 26 mars 2014. 
  12. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 87. Libris 190149. ISBN 91-46-13379-8 
  13. ^ admin admin. ”Astrid Lindgren” (på svenska). Rötter. https://www.rotter.se/arsbok/88-rotterarkivet/kaendisars-anor/199-astrid-lindgren. Läst 28 juli 2023. 
  14. ^ Kalmar konstmuseum
  15. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 29 mars 2020 
  16. ^ Nationalmuseum
  17. ^ Ateneum
  18. ^ ”Albert Engström”. Albert Edelfelts brev. Elektronisk brev- och konstutgåva. Maria Vainio-Kurtakko & Henrika Tandefelt & Elisabeth Stubb, Svenska litteratursällskapet i Finland. 2014−2020. http://edelfelt.sls.fi/personer/6188/engstrom-albert/. 
  19. ^ Lundström, Stig; Söderman Lasse (2013). Pelarorden 120 år: ordensskalder, personligheter, händelser. [S. l.: Pelarorden. Libris 16168129 
  20. ^ ”Minor Planet Center 7548 Engström” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7548. Läst 23 juni 2023. 
  21. ^ "Om Sällskapet" Arkiverad 14 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. från Albert Engström Sällskapet

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 18
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Albert_Engström&oldid=54356992”