Albertina, Wien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 48°12′16″N 16°22′04″Ö / 48.20444°N 16.36778°Ö / 48.20444; 16.36778

Mot Albertinaplatz
Från ingången på kvällen

Albertina är en statlig samling av grafik och bildkonst i Wien och är en av de största i världen. Samlingen har sin utgångspunkt i Albert von Sachsen-Teschens (17381822) samlingar, och Albertina håller fortfarande till i dennes palé i stadsdelen Innere Stadt (gamla staden). Efter 1918 kompletterades samlingen med det tidigare kejserliga hovbibliotekets samlingar.

Bestånden på omkring en miljon arbeten med tyngdpunkt i europeisk teckenkonst och grafik från 1400-talet och fram till idag. Tyngdpunkten ligger på tyska renässanskonstnärer, särskilt Albrecht Dürer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Albertina byggdes som en av de sista återstående sektionerna av befästningen av Wien, Den augustinska bastionen. Ursprungligen var detta platsen för Hofbauamt («Det kungliga byggkontoret») som byggdes på slutet av 1600-talet. 1745 byggdes anläggningen om av ledaren för Hofbauamt, Emanuel Teles Count Silva-Tarouca till residens för honom. Det är därför också känt som Palais Taroucca. Byggnaden övertogs senare av Albert von Sachsen-Teschen som använde denna som sin residens och flyttade så småningom sin samling av grafik hit från Bryssel där han hade varit guvernör för det habsburgska Nederländerna. För att härbärgera samlingen av grafik fick han utvidga byggnadsanläggningen med hjälp av arkitekten Louis Montoyer, och sedan denna utvidgning har palatset varit granne till Hofburg. Konstsamlingen utvidgades senare av Alberts efterföljare.

I skapandet av samlingen fick hertig Albert hjälp av Österrikes ambassadör till Venedig, den genovesiska greven Giacomo Durazzo. 1776 överförde greven runt 1 000 konstobjekt till hertig Albert, och hans hustru, ärkehertiginna Maria Christina, som var dotter till Maria Teresia av Österrike och Frans I.

På 1820-talet fick ärkehertig Karl, hertig Albert och Maria Christinas fosterson, leda vidare ombyggnaden av byggnaden med hjälp av arkitekt Joseph Kornhäusel, som i första hand var ändringen av den interiörmässiga utsmyckningen. Efter ärkehertig Karl, bodde hans son, ärkehertig Albrecht i byggnaden och därefter dennes brorson, ärkehertig Fredrik, hertig av Teschen i byggnaden.

Tidigt år 1919 överfördes byggnaden med den tillhörande konstsamlingen från Huset Habsburg till den nya republiken Österrike. 1920 slogs samlingen av grafiska tryck och ritningar samman med innehållet som hade varit i det kejserliga hovets bibliotek. Namnet Albertina togs i bruk 1921.

I mars 1945 skadades Albertina starkt i ett bombangrepp. Det rehabiliterades och moderniserades fullständigt under åren 1998 till 2003, men samlingen med grafik öppnades inte på nytt förrän 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]