Albrekt Akilles av Brandenburg
Albrekt III "Akilles" av Brandenburg (ty. Albrect Achilles / Albrecht III.) var 1470-1486 kurfurste och markgreve av Mark Brandenburg.[1]
Albrekt, av huset Hohenzollern, föddes 1414 som andre son till kurfursten Fredrik I av Brandenburg. Efter äldre brodern Fredrik II:s abdikation tillträdde han som kurfurste 1470. Sedan dess var dubbelstaden Berlin-Cölln ständig huvud- och residensstad,[1] i praktiken åtminstone sedan förordningen Dispositio Achillea trätt i kraft.[2]
Dispositio Achillea[redigera]
År 1473 utfärdade Albrekt Akilles förordningen Dispositio Achillea, i huvudsak en successionsordning som föreskrev manlig förstfödslorätt till ett odelbart Mark Brandenburg och dess kurfurstevärdighet; dock efter att de två yngsta sönerna först övertagit de frankiska furstendömena Brandenburg-Ansbach och Brandenburg-Kulmbach.[3] Äldste sonen, Johan Cicero, regerade därefter i praktiken redan från 1473 som länsherre över Mark Brandenburg.
Referenser[redigera]
- ^ [a b] Stadtgründung Und Frühe Stadtentwicklung, Luisenstädtischer Bildungsverein e.V. Läst 30 maj 2013.
- ^ Elsner, Ines (2012). Friedrich III./I. von Brandenburg-Preußen (1688–1713) und die Berliner Residenzlandschaft. BWV - Berliner Wissenschafts-Verlag GmbH. ISBN 978-3-8305-3142-5
- ^ Meuthen, Erich (2006). Das 15. Jahrhundert. Oldenbourg. ISBN 978-3-486-49734-2
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Albrekt Akilles av Brandenburg
| Företrädare: Fredrik II av Brandenburg |
Mark Brandenburgs regent 1470-1486 |
Efterträdare: Johan Cicero av Brandenburg |