Albrekt av Bayern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Albrekt av Bayern (tyska: Albrecht), född 3 maj 1905, död 8 juli 1996 tillhörde dynastin Wittelsbach och var son till Rupprecht, den siste kronprinsen av Bayern, och dennes första hustru, Marie Gabrielle, hertiginna i Bayern. Albrekt var det enda av barnen i detta äktenskap som uppnådde vuxen ålder.

Albrekt var motståndare till Adolf Hitlers regim och försökte undkomma nazisterna genom att fly med sin familj till Ungern 1940. Vid den tyska ockupationen av Ungern 1944 blev Albrekt likväl arresterad och förd till koncentrationslägret Sachsenhausen. Senare hamnade han i ett annat koncentrationsläger, Dachau, från vilket han befriades av amerikanska trupper 1945.

Tronanspråk[redigera | redigera wikitext]

När kronprins Rupprecht dog 1955 blev Albrekt överhuvud för den före detta bayerska kungafamiljen, med titeln hertig av Bayern, ej att förväxla med hertig i Bayern, som är en helt annan titel. Samtidigt ärvde Albrekt faderns anspråk på att vara jakobiternas rättmätige kung av Storbritannien; som sådan benämndes han Albert I av England och Skottland av jakobiterna.

Familj[redigera | redigera wikitext]

1930 gifte sig Albrekt med grevinnan Maria Drašković av Trakošćan (1904-1969) och fick med henne fyra barn:

  • Marie Gabrielle (1931-), tvilling, gift med Georg, furste von Waldburg zu Zeil und Trauchburg (1928-), med vilken hon fick sex barn.
  • Marie Charlotte (1931-), tvilling, gift med Paul, furste von Quadt zu Wykradt und Isny (1930-), med vilken hon fick fyra barn.
  • Franz (1933-), som efterträdde fadern som hertig av Bayern och familjens överhuvud och som jakobitisk tronpretendent.
  • Max, hertig i Bayern (1937-).

Som änkeman gifte Albrekt 1971 om sig med grevinnan Marie Keglevich von Buzin (1921-1983).


Företrädare:
Robert IV och I
Jakobitisk tronpretendent
19551996
Efterträdare:
Frans II