Alectoris

Från Wikipedia
Alectoris
Berghöna (Alectoris chukar)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteAlectoris
Vetenskapligt namn
§ Alectoris
AuktorKaup, 1829
Utbredning
Arter
Se text.

Alectoris är ett släkte med fasanfåglar.[1]

Utbredning och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Släktets utbredning och de olika arternas utbredningsområden.

Arterna i släktet förekommer i södra Europa, norra Afrika, Arabiska halvön, och i Asien från Pakistan till Tibet och västra Kina. Några arter, speciellt berghöna och rödhöna, har introducerats till USA, Kanada, Nya Zeeland och Hawaii. I vissa länder, exempelvis i Storbritannien, är det vanligt med hybrider mellan dessa båda introducerade arter.

Släktets arter är stannfåglar som lever i torra, öppna, ofta kuperade områden. Boet är en slarvig fodrad uppskrapad grop i marken och de kan lägga upp till 20 ägg per kull. De lever av en mängd olika frön och även insekter. När de blir störda tenderar de att springa i säkerhet istället för att flyga.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arterna inom släktet har en rund kroppsform och korta rundade vingar. De har ljusbrun eller grå rygg, grått bröst och ljust sandfärgad buk. Ansiktet är vitt eller vitaktigt, som nedtill inramas av en bred svart eller mörkbrun bård. Bården bildar upptill ett brett tygelstreck. Kroppssidorna är streckade i rödbruna toner och de har rödaktiga ben.

Arter i släktet[redigera | redigera wikitext]

Alectoris består av sju nu levande arter:

En förhistorisk art, A. peii, är känd från Kina. En annan, A. baryosefi, har beskrivits utifrån fossil från tidig pleistocen funna vid El-`Ubeidiya, Jordandalen i Israel.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Artikeln bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Alectoris, läst 2012-09-19

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  2. ^ Ardeola (1991) vol.51

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Madge, Steve; McGowan, Philip J. K. & Kirwan, Guy M. (2002): Pheasants, partridges and grouse : a guide to the pheasants, partridges, quails, grouse, guineafowl, buttonquails and sandgrouse of the world. Helm Identification Guides, London. ISBN 0-7136-3966-0