Aleksandr Kerenskij
Aleksandr Fjodorovitj Kerenskij (Александр Фёдорович Керенский), född 22 april 1881 i Simbirsk, död 11 juni 1970 i New York, var en rysk politiker (Socialistrevolutionära partiet); regeringschef i provisoriska regeringen juli-november 1917. Kerenskij var advokat, dumaledamot och en känd talare under tsarerans sista år. Efter februarirevolutionen 1917 och tsar Nikolaj II abdikation utnämndes Kerenskij till justitieminister i den provisoriska regeringen. Då Aleksandr Gutjkov avgick i maj 1917 efterträdde Kerenskij honom som krigsminister. I takt med att provisoriska regeringen radikaliserades ökades Kerenskijs inflytande och efter julioroligheterna kunde han efterträda Georgij Lvov som regeringschef.
I likhet med de flesta i Duman och 1917 års regeringar fram till Lenins maktövertagande såg han det som nödvändigt att fortsätta kriget mot centralmakterna (se Första Världskriget). Den tyske utrikesministern Arthur Zimmermann svarade med att intensifiera sitt hemliga program för att stödja bolsjevikerna, som man räknade med skulle undergräva den ryska krigsansträngningen. I april 1917 gav kejsar Wilhelm II därför Lenin, Kamenev, Zinovjev, med flera bolsjeviker "fri lejd" över tyskt territorium.
Efter Oktoberrevolutionen och stormningen av Vinterpalatset natten till 8 november (26 oktober enligt g.s.) 1917 flydde Kerenskij, förklädd till kvinna, undan rödgardisterna. Trots att han saknade väpnad eskort och blev igenkänd av soldater vid en tillfällig vägspärr lyckades han ta sig ut ur staden. Han bosatte sig i Paris och från 1940 i New York City. Hans misslyckande i den ryska politiken skulle på många sätt prägla resten av hans liv, i USA såg många honom som en förrädare då det fanns de som ansåg att det var hans fel att makten i Ryssland hade hamnat i händerna på bolsjevikerna. När Nazityskland invaderade Sovjetunionen 1941 skrev Kerenskij ett brev till Stalin i vilket han erbjöd sin hjälp men fick aldrig något svar.
Under resten av sitt liv engagerade han sig i den ryska historien och skrev flera artiklar och höll många föreläsningar i ämnet. Han kom dock aldrig helt över sitt misslyckande i politiken. Kerenskij utgav The Disaster och Prelude to Bolshevism i vilka han förfäras över sitt politiska misslyckande.
[redigera] I populärkulturen
Marie Selander har, på skivan Från den svenska vildmarken, gjort en låt som heter Kerenskijs klagan.[1]
[redigera] Bibliografi
- The Kerensky Memoirs: Russia and History's Turning Point (1966)
| Företrädare: Georgij Lvov |
Rysslands regeringschef 21 juli 1917-8 november 1917 |
Efterträdare: Vladimir Lenin Ordförande i folkkommissariernas råd |
