Alexander Campbell Fraser

Från Wikipedia
Alexander Campbell Fraser
Född3 september 1819[1][2]
Argyll and Bute, Storbritannien
Död2 december 1914[2] (95 år)
Hawthornden Castle, Storbritannien
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidEdinburghs universitet
University of Glasgow
SysselsättningFilosof, kyrklig ämbetsman[3], etiker[3], universitetslärare[3]
ArbetsgivareEdinburghs universitet
Utmärkelser
Fellow of the British Academy
Hedersdoktor vid Universitetet i Aberdeen
Hedersdoktor vid Edinburghs universitet[4]
Hedersdoktor vid University of Glasgow
Hedersdoktor vid Princeton University
Hedersdoktor vid Oxfords universitet[4]
Hedersdoktor vid Dublins universitet
Redigera Wikidata

Alexander Campbell Fraser, född den 3 september 1819, död den 2 december 1914, var en skotsk filosofisk skriftställare.

Fraser var 1846-56 professor i logik vid New College i Edinburgh och 1856-91 professor i logik och metafysik vid universitetet där (efter Hamilton) samt höll 1894-96 Giffordföreläsningar i naturalteologi.

Sin största betydelse har Fraser som religionsfilosof. Vårt vetande grundar sig ytterst på tro. Människan får sitt högsta värde inte genom sitt tänkande, utan i ett liv av förtroendefull forskning, ädla känslor och en rättrådig vilja. Däri är den sanna filosofin att söka.

Utom en mängd uppsatser i den av honom (1850-57) redigerade "North british review" och andra tidskrifter författade han Rational philosophy in history and in system (1858), Archbishop Whately and the restoration of the study of logic (1863), Philosophy of theism (2 band, 1898; 2:a upplagan 1899).

Därjämte utgav han och kommenterade Berkeleys skrifter (3 band, 1871; 2:a upplagan 1901) samt Lockes "Essay concerning human understanding" (2 band, 1894). Över Berkeley utgav han också en förtjänstfull monografi (1881; 3:e upplagan 1899).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Fraser, Alexander Campbell, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Alexander Campbell Fraser, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, en.wikisource.org .[källa från Wikidata]