Alexander Graham Bell
| Alexander Graham Bell | |
 Alexander Graham Bell, cirka 1910. | |
| Född | 3 mars 1847 Edinburgh, Skottland, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 2 augusti 1922 (75 år) Beinn Bhreagh, Nova Scotia, Kanada |
| Utbildning | University College London University of Edinburgh |
| Yrke/uppdrag | uppfinnare, dövlärare |
| Föräldrar | Alexander Melville Bell |
Alexander Graham Bell, född 3 mars 1847 i Edinburgh, Skottland, död 2 augusti 1922 på Beinn Bhreagh nära Baddeck, Nova Scotia, var en skotsk-kanadensisk uppfinnare och dövlärare. Han var son till Alexander Melville Bell.[1]
Biografi
Alexander Graham Bell var professor i Boston i talorganens fysiologi. Han var under hela sitt liv intresserad av att hjälpa hörselskadade och döva människor. Tillsammans med fadern arbetade han med talmetoder och den av honom utvecklade fonetiska skriftens utveckling. För att göra talet ännu mer synbart för de dövstumma konstruerade han en liten pappcylinder med ett gummimembran spänt över, något som anses vara en tidig mikrofon.
Telefonen
Bell lämnade den 14 februari 1876 in en patentansökan om telefonen. Telefonen blev snabbt en succé och redan 1878 kunde han sätta upp den första telefonväxeln i New Haven, Connecticut i USA. Han startade tillsammans med sin svärfar Gardiner Greene Hubbard och ytterligare en finansiär Thomas Sanders telefonföretaget "Bell Telephone Company, Gardiner G.Hubbard, Trustee" som senare blev Bell System.[2]
Uppfinnandet av telefonen har varit omdiskuterat. Flera andra hade uppfunnit apparater med samma funktion. Amerikanen Elisha Gray hade lämnat in patentansökan på en telefonapparat bara 1 timme innan Bell 1876. Italienaren Antonio Meucci uppfann telefonen redan 1849, men då han inte hade pengar gick inte hans patetentregistrering igenom. 1854 framlade Charles Bourseul ett förslag till elektrisk talöverföring i telegraflinjen. Den 15 juni 2002 erkände amerikanska representanthuset (amerikanska kongressens resolution 269) och angav Antonio Meucci som uppfinnare av telefonen och därmed fråntogs Bell att ha uppfunnit telefonen. Kanadas parlament utfärdade dock en motresolution som erkände Bell som telefonens uppfinnare.
Övriga gärningar
Tillsammans med sin assistent Charles Sumner Tainter uppfann Bell även fotofonen, en anordning för att överföra ljud med en ljusstråle.
Till främjande av dövundervisningen grundade Bell ett flertal institutioner, bland annat Volta Bureau i Washington.
Källor
- ^ ”Alexander Graham Bell Laboratory Notebook, 1875-1876”. World Digital Library. 1875-1876. http://www.wdl.org/en/item/11375/. Läst 22 juli 2013.
- ^ Iardella, Albert B (1964) (på engelska). Western Electric and the Bell System - A Survey of Service. Western Electric Company. sid. 7-9. http://www.westernelectric.com/history/WEandBellSystemBook.pdf
- Svensk uppslagsbok. Malmö. 1939[sidnummer behövs]
- Lindorm, Erik (1936). Oscar II och hans tid - 1872-1907. sid. 78
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Alexander Graham Bell.
|