Alexander Nevskij
- För andra betydelser, se Alexander Nevskij (olika betydelser).
Alexander Nevskij av Novgorod (Александр Невский), född 30 maj 1220 i Pereslavl-Zalesskij i dåvarande Vladimir-Suzdal (i nuvarande Jaroslavl oblast), död 14 november 1263 i Gorodets i dåvarande Vladimir-Suzdal (i nuvarande Nizjnij Novgorod oblast), är en rysk nationalhjälte, ett helgon, och på många sätt en rysk motsvarighet till Erik den helige.
Han förde krig mot Sverige, tavaster (finnar), Tyska Orden samt Litauen, och förhindrade på så vis dessa länders fortsatta expansion in på ryskt område. Hans namn används i Ryssland ofta i namn på gator, torg, allmänna byggnader som till exempel skolor, samt även inom flottan som namn på olika fartyg.
Alexander av Novgorod fick[1] namnet Alexander Nevskij efter segern över svenskarna i slaget vid Neva den 15 juli 1240. I Novgorod kanoniserades han redan 1380, medan den rysk-ortodoxa kyrkan i dess helhet helgonförklarade honom så sent som 1547. Han var gift med Batu Khans dotter[1], och ingick därmed i Chingizid-dynastin[1].
Myterna om Alexander Nevskij är många och den ryska och sovjetiska staten har i flera århundraden försökt göra slaget större än vad det troligen var i verkligheten, och han har använts som en stor nationalhjälte i åtskilliga sammanhang. Relikerna av helgonet kan idag beses i Alexander Nevskij-klostret i slutet av S:t Petersburgss huvudgata Nevskij prospekt.
Alf Henrikson har i Svensk historia I, (sidan 108) skrivit om Alexander Nevskij: "Alexander Nevskijs historia är emellertid ingen enkel och entydig patriotisk hjältesaga. Han härskade i Ryssland såsom tatarkhanens handgångne man, blev fördriven från Novgorod ett par gånger och utkämpade strider med sina anförvanter. Hans bror, storfurst Andreas Jaroslavowitsch, tillbragte några år som landsflykting i Sverige, där han togs väl emot av Birger jarl."
Se även
Referenser
| Företrädare: Andrej II |
Storfurste av Novogorod och Vladimir 1252-1263 |
Efterträdare: Jaroslav III |