Alexandra Exter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alexandra Exter
Teaterkostymer ritade av Alexandra Exter för uppsättningen av Oscar Wildes Salome 1922 på Kamernyteatern i Moskva.

Alexandra Alexandrovna Exter (på ryska Александра Александровна Экстер), född Grogorovich, 6 januari 1882 i Bialystok i närheten av Kiev i Vitryssland, död 17 mars 1949 i Paris, var en avantgardistisk kubofuturistisk/suprematistisk konstnär och formgivare.

Alexandra Exter var dotter till den välbärgade vitryske affärsmannen Alexander Grigorovich i Bialystok i dåvarande ryska kejsardömet, numera i Polen, och fick gedigen privatutbildning i språk, musik och konst. Hon utbildade sig i målning på Kievs konstakademi och gifte sig 1903 med advokaten Nikolai Evgenyevich Exter. År 1907 studerade hon under ett antal månader på Académie de la Grande Chaumière i Paris. Mellan 1908 och 1924 bodde hon omväxlande i Kiev, Sankt Petersburg, Odessa, Paris, Rom och Moskva.

År 1914 deltog Alexandra Exter i Salon des Indépendants i Paris tillsammans med Kazimir Malevich, Alexander Archipenko, Vadim Meller, Sonia Delaunay-Terk och andra ryska konstnärer och i Internationella futuristutställningen i Rom tillsammans med Alexander Archipenko, Nikolaj Koulbine och Olga Rozanova. År 1915 anslöt hon sig till den avantgardistiska konstnärsgrupperingen suprematisterna.

Under åren direkt efter ryska revolutionen var Alexandra Exter en av de ledande avant-gardekonstnärerna i Sovjetunionen. År 1919 skapade hon dekorationer tillsammans med konstnärskollegor för gator och torg i Kiev och Odessa för revolutionsfestligheterna i abstrakt stil. Mellan 1921 och 1924 var hon lärare i måleri i Moskva.

1924 skapade hon kostym och delar av scenografin för science fiction-filmen Aelita.[1] Senare samma år emigrerade paret Exter till Frankrike och bosatte sig i Paris. Alexandra Exter anställdes först som professor vid Academie der Moderne och senare, 1926-30 vid Fernand Légers Académie d'Art Contemporain. 1936 deltog hon i samlingsutställningen Cubism and Abstract Art i New York hade ett antal soloutställningar i Prag och Paris. Från 1936 arbetade hon som bokillustratör för Parisförlaget Groupe Flammarion där hon var verksam fram till hennes död 1949.

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Bing & Bringsværd (2010) Dobbelgjengere: Om maskinmennesker og menneskemaskiner i fantastisk litteratur, Från Take me to your leadrer! The great escape into space, red. Stina Högkvist, sid:73-75, ISBN 978-82-8154-053-8

Källor [redigera]