Alexandru Marghiloman
| Alexandru Marghiloman | |
 | |
| Född | 4 juli 1854[1], 26 januari 1854[2] eller 27 januari 1854[3] Buzău |
|---|---|
| Död | 10 maj 1925[4][5] Buzău |
| Medborgare i | Rumänien |
| Utbildad vid | Collegium Saint Sava  |
| Sysselsättning | Diplomat, politiker, advokat |
| Befattning | |
| President of the Romanian Red Cross Ledamot av Rumäniens deputeradekammare Rumäniens utrikesminister (1900–1901) Ledamot av Rumäniens senat, Buzău 10 (1914–1922) Rumäniens premiärminister (1918–1918) | |
| Politiskt parti | |
| Konservativa partiet | |
| Maka | Elisa Brătianu (g. 1890–1906, skilsmässa) |
| Namnteckning | |
.png) | |
| Redigera Wikidata | |
Alexandru Marghiloman, född 27 januari 1854 i Buzău, död där 10 maj 1925, var en rumänsk politiker.
Marghiloman studerade juridik vid Sorbonne, var 1879–83 statsadvokat, anslöt sig inom politiken till junimisterna och invaldes 1884 i deputeradekammaren. Han var från 1888 medlem av de flesta konservativa ministärerna, bland annat utrikesminister under Petre P. Carp 1900–01, inrikesminister i en ny ministär Carp 1911–12 och finansminister under Titu Maiorescu 1912–14.
Under första världskriget påyrkade Marghiloman i det längsta neutralitet och var under centralmakternas ockupation av Rumänien ministerpresident mars till november 1918 samt avslöt som sådan med centralmakterna freden i Bukarest den 7 maj samma år. Efter första världskrigets slut var han ledare för en liten konservativ partigrupp.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., läs online, läst: 16 december 2016.[källa från Wikidata]
- ^ România liberă, läs online, läst: 16 december 2016 .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.marghiloman.ro , läst: 16 december 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Alexandru Marghiloman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Roglo, Alexandru Marghiloman.[källa från Wikidata]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Marghiloman i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
|