Alexis de Tocqueville

Uppslagsordet ”Tocqueville” leder hit. För andra betydelser, se Tocqueville (olika betydelser).

Alexis-Henri-Charles Clérel, vicomte de Tocqueville, född 29 juli 1805 i Paris, död 16 april 1859 i Cannes, var en fransk adelsman, politisk teoretiker och historiker.

Biografi

Alexis de Tocquevilles far var borgmästare Hervé Louis François Jean Bonaventure Clérel, Comte de Tocqueville (1772-1856), som var av gammal normandisk adel, och hans mor Louise Le Peletier de Rosanbo som var Chateaubriands svägerska och dotterdotter till Ludvig XVI:s försvarsadvokat Guillaume Chrétien de Lamoignon de Malesherbes, som giljotinerades.

de Tocqueville växte upp i Verneuil-sur-Seine och fick en aristokratisk uppfostran med privatlärare innan han började sin högre utbildning. Han studerade juridik och var verksam i Versailles. Alexis de Tocqueville gifte sig 1835 med engelskan Mary Motley, men de hade inga barn.

Under en kort period efter 1848 var han politiker, och var bl.a. utrikesminister.

de Tocquevilles teorier

Alexis de Tocquevilles främsta verk är De la démocratie en Amérique (Om demokratin i Amerika) som utkom i två delar 1835 och 1840, och L'Ancien Régime et la Révolution (Den gamla regimen och revolutionen) 1856. I dessa verk talar han för konstitutionell demokrati och ett stort mått av frihet. Hans syn på franska revolutionen innefattade bland annat åsikten att dess omvälvningar på sikt hade blivit oundvikliga, men att den genomfördes på fel sätt. de Tocqueville ansåg att den gamla adelns goda sidor sveptes undan för fort.

Av central betydelse för hans författarskap är resan till Amerika han företog 1831 med publicisten Gustave Auguste de Beaumont de la Bonninière. Hans verk används flitigt som källa till 1800-talets historia. Hans idé om att personlig välgörenhet är att föredra framför statligt ingripande har anammats av de konservativa sedan 1800-talet.

I jämförelse med de samtida europeiska länderna uppfattade de Tocqueville att det amerikanska samhället genomsyrades av demokrati, och han såg demokratins framfart som ödesbestämd. Därför var han mån om att man tog lärdom av USA:s erfarenheter och mildrade demokratins negativa sidor, vilka han bland annat ansåg vara farorna för "majoritetens despotism". Han noterade också ett viktigt undantag när det gällde demokratin i USA, nämligen sydstaterna och slaveriet där. Tocqueville var en aktiv kämpe mot slaveriet.

Vad gäller skillnaderna i synen på religion mellan Europa och USA ansåg de Tocqueville, att för européerna stod religionen inte för frihet utan snarare för olika former av motsättningar och förtryck, medan i det amerikanska samhället religionen snarast sågs som ett utomordentligt exempel på frihet och som en förenande faktor människor emellan, något som enligt de Tocqueville kunde förklara den relativt starka religiositet som genomsyrade i princip alla samhällsnivåer i USA.

Alexis de Tocqueville är en analytiker av demokratin som fenomen, vilken han betraktade som en ekvation som balanserar frihet och jämlikhet, där både individens och samhällets intressen ska tillvaratas. Alltför extrem liberalism leder till anarki och isolering. Han förutspådde att friheterna skulle gälla även kvinnor och alla etniska grupper. Trots sin tro på individen, förespråkade han även sociala reformer. Han förutsatte att en religiös tro hos medborgarna var en förutsättning för att friheten skulle tillvaratas på ett ansvarsfullt sätt.^[1]^[2]

Verk

Voyage en Sicile
De la démocratie en Amérique
- Om folkväldet i Amerika (översättning Constans Pontin, 1839-1846)
- Tankar om demokratin (i urval och översättning av Anders Byttner) (Centrum-informations förlag, 1940)
- Jämlikheten vårt öde: tankar om demokratins möjligheter och blindskär (i urval och översättning av Anders Byttner) (Rabén & Sjögren, 1970)
- Om demokratin i Amerika (översättning Ervin Rosenberg) (Atlantis, 1997)
L'ancien régime et la révolution
- Den gamla regimen och revolutionen ((översättning Ervin Rosenberg (Atlantis, 2007)
Du système pénitentaire aux États-Unis et de son application en France

Litteratur (på franska)

Raymond Aron: Tocqueville retrouvé: essai sur les libertés (1965)
Pierre Birnbaum: Okänd titel (PUF, 1970)
Jean-Louis Benoît: Comprendre Tocqueville (Armand Colin, 2004)
Raymond Boudon: Tocqueville aujourd’hui (Odile Jacob, 2005)
Jacques Coenen-Huther: Tocqueville (Presses universitaires de France, 1997) (Que sais-je? ; 3213)
Arnaud Coutant: Tocqueville et la constitution démocratique (Mare et Martin, 2008)
François Furet: Tocqueville et le problème de la révolution française, Penser la Révolution française ; le systême conceptuel de De la démocratie américaine.
André Jardin: Alexis de Tocqueville: 1805-1859 (Hachette, 1984)
Lucien Jaume: Tocqueville: les sources aristocratiques de la liberté (Fayard, 2008)
Éric Keslassy: Le libéralisme de Tocqueville a l'épreuve du paupérisme (L'Harmattan, 2000)
Jean-Claude Lamberti: La notion d’individualisme chez Tocqueville (Presses universitaires de France, 1970)
Jean-Claude Lamberti: Tocqueville et les deux démocraties (Presses universitaires de France, 1983)
Pierre Manent: Tocqueville et la nature de la démocratie (Fayard, 1993) (rééd. Tel-Gallimard, 2006)
J.-P. Mayer: Alexis de Tocqueville (Gallimard, 1948)
Françoise Mélonio: Tocqueville et les Français (Aubier Montaigne, 1993)
Olivier Meuwly: Liberté et société : Constant et Tocqueville face aux limites du libéralisme moderne (Genève: Droz, 2002)
John Stuart Mill: Essais sur Tocqueville et la société américaine (Vrin, 1994)
Antoine Redier: Comme disait Monsieur de Tocqueville...
Pierre René Roland-Marcel: Essai politique sur Alexis de Tocqueville le libéral, le démocrate, l'homme public (Thèse pour le doctorat) (Paris, F. Alcan, 1910)

Litteratur (på engelska)

Seymour Drescher: Tocqueville and England (Harvard University Press, 1964)
Seymour Drescher: Dilemmas of democracy: Tocqueville and modernization (University of Pittsburgh Press, 1964)
Edward T. Gargan: Alexis de Tocqueville: the critical years, 1848-1851 (Dissertation, Catholic University of America, 1955)
Jack Lively: The social and political thought of Alexis De Toqueville (Clarendon Press, 1962)
George Wilson Pierson: Tocqueville in America' (Doubleday, 1959)
James T. Schleifer: The making of Tocqueville’s Democracy in America (University of North Carolina Press, 1980) (New ed.: Indianapolis: Liberty Fund, 2000)

Litteratur (på svenska)

Om demokratin i Amerika. Bok 1. (De la démocratie en Amérique, 1). (Översättning Ervin Rosenberg, Atlantis, 1997) isbn: 91-7486-300-2
Om demokratin i Amerika. Bok 2. (De la démocratie en Amérique, 2). (Översättning Ervin Rosenberg), Atlantis, 1997) isbn: 91-7486-369-x
Den gamla regimen och revolutionen. (L'ancien régime et la révolution). (Översättning Ervin Rosenberg, Atlantis, 2007) isbn: 978-91-7353-175-7
Minnen. (Översättning Per Magnus Kjellström, Atlantis, 2015) isbn: 978-91-7353-768-1

Källor

^ Harding, Tobias (27 september 2007). ”Demokratins seger förutsågs av Tocqueville”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_232043.svd. Läst 8 november 2008.
^ Olsson, J. Mikael, Tocqueville och konservatismen, Eget förlag, 2009.

Externa länkar

[1] Harding, Tobias (27 september 2007). ”Demokratins seger förutsågs av Tocqueville”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_232043.svd. Läst 8 november 2008.

[2] Olsson, J. Mikael, Tocqueville och konservatismen, Eget förlag, 2009.

[1]

[2]