Alfa Centauri
- För datorspelet, se Sid Meier's Alpha Centauri.
| Observationsdata Epok J2000 |
|
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 14t39m36,5/35,1s |
| Deklination | -60°50'02/13" |
| Skenbar magnitud (V) | -0,01/+1,34 |
| Stjärntyp | |
| Spektralklass | G2 V/K1 V/M5 |
| Variabeltyp | nej |
| Astrometri | |
| Radialhastighet (Rv) | -21,6 km/s |
| Egenrörelse (μ) | RA: -3678,19 mas/år Dek.: 481,84 mas/år |
| Parallax (π) | 747,23 ± 1,17 mas |
| Avstånd | 4,36 lå (1,338 pk) |
| Absolut magnitud (MV) | +4,38/+5,71 |
| Detaljer | |
| Massa | 1,100/0,907/0,1 M☉ |
| Radie | 1,227/0,865/0,2 R☉ |
| Luminositet | 1,519/0,500/0,00006 L☉ |
| Temperatur | 5 800/5 300/2 700 K |
| Metallhalt | 130–230 % av solens |
| Ålder | 5–6 × 109 år |
| Andra beteckningar | |
|
Rigil Kentaurus, Rigil Kent, Toliman, Bungula, Gl 559 A/B, HR 5459/5460, CP(D)−60°5483, HD 128620/128621, GCTP 3309.00, LHS 50/51, SAO 252838, FK5 538, HIP 71683/71681, GC 19728, CCDM J14396-6050 |
|
Alfa Centauri-systemet (α Cen, α Centauri, Alfa Centauri) är de stjärnor som ligger närmast vår sol. Avståndet är 4,37 ljusår. Stjärnan tillhör den södra stjärnhimlen, och går inte att se från Sverige.
Alfa Centauri, som också kallas Rigil Kentaurus, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Kentauren och den fjärde ljusstarkaste stjärnan på natthimlen. De båda ljusstarkaste komponenterna i systemet, Alpha Centauri A och Alpha Centauri B, bildar en kompakt dubbelstjärna, eftersom medelavståndet mellan de båda stjärnorna endast är 23 astronomiska enheter. Detta är något mer än avståndet mellan Uranus och solen. Stjärnorna fullbordar ett varv runt varandra på knappt åttio år.
Alfa Centauri består egentligen av tre stjärnor, det vill säga den är en trippelstjärna. Den ljussvagaste komponenten, Proxima Centauri, är en röd dvärg som går i en avlägsen bana runt de två ljusare komponenterna, och är i sitt nuvarande banläge den närmaste stjärnan.
Av en spännande tillfällighet är Alfa Centauri A av samma spektralklass som solen, vilket föranleder många spekulationer rörande möjligheten att eventuella planeter där kan hysa liv.
[redigera] Alfa Centauri inom fiktionen
Alfa Centauri brukar nämnas i science fiction-verk. Några exempel är Isaac Asimovs roman Stiftelsen och jorden, Philip K. Dicks roman Clans of the Alphane Moon och datorspelet Sid Meier's Alpha Centauri. Månen Pandora från filmen Avatar (2009) kretsar kring den fiktiva gasplaneten Polyfemus som i sin tur kretsar runt Alfa Centauri A.
[redigera] Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Alfa Centauri.
- Galax Centaurus A