Alfred Jensen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alfred Jensen

Alfred Anton Jensen, född 30 september 1859 i Hälsingtuna socken, Gävleborgs län, död 15 september 1921 i Wien, var en svensk författare, översättare och slavist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jensens föräldrar var civilingenjören Carl Anton Jensen och Karolina Eugenia Modéer. Efter studentexamen i Hudiksvall 1878 studerade han vid Uppsala universitet 1879 till 1884 men avlade ingen examen. Under tiden 1884–1888 var han medarbetare på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och därefter utrikeskorrespondent i Berlin för Sydsvenska Dagbladet 1888-1890. Därefter blev han åter anställd vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och redaktör för dess utrikesavdelning 1890—1893 samt korrespondent för tidningen omväxlande i Berlin, Stockholm och Wien. Samtidigt företog han omfattande resor i slaviska länder och hans språkkunskaper blev mycket omfattande, så att han var kapabel att göra översättningar av skönlitterära verk inte bara från ryska utan även från polska, tjeckiska, slovenska, bulgariska och serbokroatiska. Från 1901 var han bosatt i Stockholm och medarbetade i Stockholms Dagblad från 1905.

Jensen fick tre gånger Letterstedtska översättningspriset, 1905 Svenska Akademiens kungliga pris och 1906 det av Henryk Sienkiewicz donerade anslaget för arbeten rörande Polen. År 1905 blev Jensen ledamot av litterära kommissionen av Vetenskapsakademien i Kraków, 1907 filosofie hedersdoktor vid Linnéjubileet i Uppsala och 1908 korresponderande medlem av Sydslaviska akademien i Zagreb samt var hedersledamot av de polska litteratursamfunden i Rapperswil och Posen. Han utsågs till hedersledamot av Gästrike-Hälsinge nation 1907.

Han var från 1897 gift med Karin Jensen, född Lidforss, översättare och journalist, samt dotter till Edvard Lidforss och syster till Bengt Lidforss. Han avled 1921 i Wien och begravdes där på kyrkogården i Inzersdorf vid Wien.

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Jensen var en framstående översättare till svenska av litteratur på slaviska språk på vers och prosa. Han översatte Nikolaj Gogol, "Ryska bilder", Ivan Turgenjev, "Senilia" (1883), Aleksandr Pusjkin, "Eugen Onegin" (1889), Michail Saltykov-Sjtjedrin, "Småstadslif" (1890), "Bergkransen" (1890), en serbisk hjältedikt i dramatisk form av Petar Petrović-Njegoš som belönades med Svenska akademiens andra pris, bynovellerna "Från Serbien och Montenegro" (1891), V. Mikulitj, "Mimotschka" (1892), Michail Lermontov, "Demonen" och "Klostergossen" (1893), Adam Mickiewicz, "Herr Tadeusz" (1898), Svatopluk Čech, "Dikter" (samma år), Anton Aškerc "Sloveniska ballader" (1901), Ivo Vojnović, "Xanta" (1902), Leonid Andrejev, "Tanken" (1903), Julius Zeyer, "Berättelser och sagor" (1904), den ryska novellsamlingen "Dödens tystnad" (1905) och ukrainska noveller av Mychajlo Kotsjubynskyj (1909 och 1918) samt samlingarna "Ur Böhmens moderna diktning" (från tjeckiskan, 1894), "Ur slavernas diktvärld" (1896) och "Polska skalder" (fyra band, 1899–1906).

Slavisk litteratur och kulturhistoria[redigera | redigera wikitext]

Jensen lämnade även ett mycket stort antal litteraturhistoriska bidrag till tidskrifter och författade ett stort antal böcker liksom artiklar rörande slavisk litteratur och historia till Nordisk familjeboks andra upplaga, samt diktsamlingarna På fjärran stig. Poetiska resebilder (1893), Nya dikter (1895) och Färdeminnen (1907). I sina dikter omsatte han sina reseintryck.


Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • På fjärran stig: poetiska resebilder. Göteborg: Wettergren & Kerber. 1893. Libris 1306743 
  • Nya dikter. Stockholm: Bonnier. 1895. Libris 1623626 
  • Sonetter från Adria. Stockholm. 1902. Libris 1733987 
  • Färdeminnen: dikter. Stockholm: Ljus. 1907. Libris 1614587 
  • Gnistor från världsbranden: kampdikter. Stockholm: Tiden. 1917. Libris 1653930 
  • Sommarhälsning från Utö: Den 9 aug. 1917. Göteborg: Wald. Zachrissons boktr.-a.-b. 1917. Libris 1653931 
  • Stilla stunder: dikter. Stockholm: Norstedt. 1920. Libris 1653932 

Varia[redigera | redigera wikitext]

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Andreev, Leonid Nikolaevitj (1903). Tanken med flera berättelser. Stockholm: Seligmann. Libris 1643277 
  • Aškerc, Anton (1901). Sloveniska ballader. Stockholm: Bonnier. Libris http://runeberg.org/aaslovball 1725982 http://runeberg.org/aaslovball 
  • Čech, Svatopluk (1898). Dikter. Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris 1662659 
  • Dostojevskij, Fjodor (1920). Arma människor. Stockholm: Norstedt. Libris 93850  - Ny utgåva 2008.
  • Dostojevskij, Fjodor (1920). Brev. Stockholm: Norstedts. Libris 2619899 
  • Dostojevskij, Fjodor (2013). Den främmande damen och herrn under sängen. Telegram klassiker. Stockholm: Telegram. Libris 14882269. ISBN 9789174232820 
  • Dostojevskij, Fjodor (2013). Två humoresker. Telegram klassiker. Stockholm: Telegram. Libris 14882268. ISBN 9789174232806 
  • Dostojevskij, Fjodor (2013). Krokodilen: en ovanlig historia eller en passage i Passagen : en sannfärdig berättelse om hur en viss herre .... Telegram klassiker. Stockholm: Telegram. Libris 14882270. ISBN 9789174232844 
  • Dostojevskij, Fjodor (1915). En skriftställares dagbok. Stockholm: Bonnier. Libris 1298172 
  • Dostojevskij, Fjodor (1920). Två humoresker. Stockholm: Norstedt. Libris 1539629 
  • Dostojevskij, Fjodor (1920). Vita nätter: berättelser. Stockholm: Norstedt. Libris 890072 
  • Dödens tystnad: nya ryska noveller. Nya följetongen, 99-0948762-4 ; 1905:3:2. Stockholm: Bonnier. 1905. Libris 1728872 
  • Från Serbien och Montenegro: noveller. Stockholm: Ad. Johnson. 1891. Libris 1626205 
  • Gogol, Nikolaj Vasiljevitj (1883). Ryska bilder: två noveller. Stockholm. Libris 1814792 
  • Kotsjubinskij, Mychajlo Mychajlovitj (1918). Berättelser från Ukraina. Stockholm: Svithiod. Libris 1319571 
  • Lermontov, Michail Jurjevitj (1893). Demonen: Klostergossen. Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris 1624184 
  • Lermontov, Michail Jurjevitj (1919). Valda dikter. Stockholm: Svenska andelsförl. Libris 1654905 
  • Mickiewicz, Adam (1898). Herr Tadeusz eller Den sista utmätningen i Litwa: en adelshistoria från åren 1811 och 1812 i tolf sånger på vers. Stockholm: Bonnier. Libris 704805 
  • Mikulitsch, V. (1892). Mimotschka. Göteborg: Bonnier. Libris 1624887 
  • Oberutjev, Konstantin Michajlovitj (1918). Den stora ryska revolutionen 1917. Stockholm: Skandinavskij listoks förl. Libris 1656802 
  • Oliger, Nikolaj Fridrichovitj (1910). Dödsdömda: ryska berättelser. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1278469 
  • Petar II Petrovic-Njegoš (1913). Montenegros ärekrans: två sydslaviska hjältedikter. Stockholm: Rietz bokh. i distr. Libris 1641967 
  • Pusjkin, Aleksandr (1889). Eugen Onegin: rysk sederoman på vers. Stockholm: Bonnier. Libris 1281462 
  • Rysk litteratur. Utländsk vitterhet i svensk tolkning, 99-3334435-8 ; 2. Stockholm: Norstedt. 1912. Libris 1158212 
  • Saltykov-Tschedrin, Michail Evgrafovitj (1890). Småstadslif: berättelser och skizzer. Stockholm: H. Geber. Libris 1627076 
  • Slavejkov, Pentjo (1916). Hymner vid övermänniskans död. Göteborg: Wald. Zachrisson i. Libris 1658776 
  • Slavejkov, Pentjo (1912). Koledari. Göteborg: W. Zachrissons. Libris 1639645 
  • Slavejkov, Pentjo (1912). Skaldeöden: några dikter. Göteborg: Wald. Zachrissons boktryckeri. Libris 1639646 
  • Slavejkov, Pentjo (1913). Sången om blodet. Stockholm: Norstedt. Libris 521248 
  • Turgenev, Ivan Sergeevitj (1883). Senilia: dikter på prosa. Stockholm: Beijer. Libris 1601193 
  • Turgenev, Ivan Sergeevitj (1923). Vårflöden. Helsingfors: H. Schildt. Libris 1294059 
  • Ur Böhmens moderna diktning. Göteborg: Wettergren & Kerber. 1894. Libris 741724 
  • Ur slavernas diktvärld: poetiska tolkningar. Göteborg: Wettergren & Kerber. 1896. Libris 800465 
  • Zeyer, Julius (1904). Berättelser och sagor. Stockholm: Bonnier. Libris 1729169 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]