Alfred av Sachsen-Coburg-Gotha

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alfred av Sachsen-Coburg-Gotha
Alfred av Sachsen-Coburg-Gotha ca 1890

Alfred av Sachsen-Coburg-Gotha, född 6 augusti 1844Windsor Castle , död 30 juli 1900 på Schloss Rosenau utanför Coburg , var andre son, och fjärde barn till drottning Viktoria och Prins Albert. Han blev hertig av Edinburgh, earl av Kent och Ulster, 24 maj 1866. Han efterträdde sin farbror Ernst som hertig av Sachsen-Coburg-Gotha i det tyska kejsardömet 23 augusti 1893.

Barndom och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Alfred föddes på Windsor Castle och döptes av William Howley, ärkebiskop av Canterbury i slottets privata kapell 6 september 1844. Prins Alfred, som i familjen kallades Affie stod sin äldre bror prinsen av Wales mycket nära.

Giftermål[redigera | redigera wikitext]

Den 23 januari 1874 gifte sig Alfred med storfurstinnan Maria Alexandrovna av Ryssland, den andra (och enda överlevande) dottern till tsar Alexander II av Ryssland och hans hustru Marie av Hessen, dotter till Ludvig II av Hessen och Wilhelmine av Baden, i Vinterpalatset, Sankt Petersburg. Den 12 mars anlände hertigen och hertiginnan av Edinburgh till London. Giftermålet ingicks efter visst motstånd från drottning Victoria och bruden ansågs vara stel och högdragen av Londonsocieteten.

Hon insisterade t ex på att hon hade högre rang än prinsessan av Wales (den framtida drottning Alexandra) eftersom hon och hennes far tsaren ansåg att prinsessan av Wales och hennes familj (den danska kungafamiljen) var underlägsen hennes egen. Drottning Viktoria avslog hennes begäran och gav henne rang direkt efter prinsessan av Wales. Det var därför en stor lättnad för henne när maken 1893 blev hertig av Sachsen-Coburg-Gotha efter sin barnlöse farbror. Detta innebar att hon nu blev den främsta damen i sitt nya land.

Äktenskapet mellan Alfred och Maria tycktes ändå lyckligt och efter hand fick man fem barn. Familjen flyttade med prins Alfred på hans olika uppdrag runt om i det brittiska imperiet, bl a bodde man på Malta några år.

Under 1890-talet fick man dock problem med prins Alfred jr, som visade sig föra ett alltmer utsvävande liv, med kvinnor och alkohol. Då han förvägrades att gifta sig med den ofrälse kvinna han älskade, försökte han begå självmord genom att skjuta sig mitt under föräldrarnas silverbröllop i Coburg 1899. Försöket misslyckades och modern Maria försökte dölja det hela genom att forsla iväg sonen med tåg till Sydtyrolen, där han snart avled av sina skador. Hertig Alfred dog påföljande år av strupcancer och hertigdömet stod utan direkt arvtagare.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. prins Alfred (1874-1899) arvprins av Sachsen-Coburg-Gotha från 22 augusti 1893
  2. prinsessan Marie (1875-1938) gift med kung Ferdinand I av Rumänien (1865-1927)
  3. prinsessan Victoria Melita ("Ducky") (1876-1936) gift med (1) storhertig Ernst Ludvig av Hessen (skilda 1901), gift med (2) storfurst Kirill Vladimirovitj av Ryssland
  4. prinsessan Alexandra (1878-1942) gift med furst Ernst II av Hohenlohe-Langenburg
  5. en dödfödd son (född och död 1879)
  6. prinsessan Beatrice (1884-1966) gift med don Alfonso, infant av Spanien, hertig av Galliera

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Van der Kiste, John, & Jordaan, Bee, Dearest Affie, Gloucester: Alan Sutton, 1984
  • Perthes, Justus, Hof-Kalender 1912, Gotha 1912


Föregångare:
Ernst II
Sachsen-Coburg-Gothas regent
1893-1900
Efterträdare:
Karl Edvard