Alfredo Astiz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Alfredo Ignacio Astiz, född 8 november 1951 i Mar del Plata, är en argentinsk före detta marinofficer. Astiz är en av de mer välkända våldsmännen under militärjuntans tid i Argentina. Han kallades el Ángel Rubio de la Muerte ("den blonde dödsängeln") och är bland annat anklagad för att ha fört bort Dagmar Hagelin i Buenos Aires den 27 januari 1977 samt de franska nunnorna Léonie Duquet (född 1916) och Alice Domon (född 1937). Alfredo Astiz tjänstgjorde under flera år vid det ökända tortyrcentret ESMA.

Astiz ledde den första stridshandlingen under Falklandskriget, då argentinska specialstyrkor ockuperade Sydgeorgien[1].

År 1990 dömdes Alfredo Astiz i Frankrike till livstids fängelse i sin frånvaro för det påtvingade försvinnandet och mordet på de två franska nunnorna Alice Domon och Léonie Duquet.

Rättsprocesserna i Argentina mot argentinska militärer inleddes först 2003 under president Nestor Kirchner. År 2011 ställdes Astiz inför en domstol i Buenos Aires och dömdes i oktober 2011 till livstids fängelse för kidnappningar av och mord på fem personer.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2007/mar/23/comment.military
  2. ^ Livstid för Hagelins förmodade bödel, Dagens Nyheter, läst 27 oktober 2011], läst 2011-10-27.