Alice Tegnér

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alice Tegnér
Djursholm, Alice Tegnér.JPG
Född 12 mars 1864
Död 26 maj 1943 (79 år)
Bakgrund Karlshamn,  Sverige
Genre(r) Barn
Psalm
Roll Tonsättare
Musiklärare
Organist
Instrument Orgel

Alice Charlotta Tegnér, född Sandström 12 mars 1864 i Karlshamn, död 26 maj 1943Djursholm, var en svensk tonsättare, musiklärare och organist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Alice Sandström var näst äldst i en syskonskara på fyra (Nanna, Alice, Eduard och John). Fadern Eduard Sandström var sjökapten - modern hette Sophie - och systrarna fick ibland följa med på skeppet Falco på resorna på Östersjön. Fadern var musikalisk och hade ett piano i sin hytt, där dottern Alice komponerade sina första melodier. Hon ansågs mycket musikalisk, med absolut gehör och började tidigt ta pianolektioner, först för organisten i Karlshamn Carl Fredrik Ullman och sedan för dennes efterträdare Wilhelm Theodor Söderberg. Familjen hade inte råd att låta henne utbilda sig till musiker utan hon gick på Högre lärarinneseminariet i Stockholm och utbildade sig till lärare.

Efter studierna reste hon till Finland för en anställning som guvernant under ett år. Då hon 1884 undervisade Frans Beijers barn, blev hon bekant med Jakob Tegnér (1851-1926). De spelade och sjöng tillsammans och 1885 gifte hon sig med den 13 år äldre Jakob.

Jakob Tegnér var jurist, häradshövding och sedan protokollsekreterare vid Högsta domstolen i Stockholm. Han var sekreterare i Svenska Bokförläggareföreningen och redaktör för Svenska Bokhandelstidningen. Hans föräldrar var kyrkoherden och prosten Christoffer Tegnér och Emma Sofia, född Kinberg. Jakob Tegnér var sonson till Esaias Tegnér och bror till Esaias Tegnér d.y..[1]

Alice och Jakob Tegnér fick två söner, Gösta född 1887 och Torsten född 1888.

Familjen flyttade 1891 till ett hus i Djursholms villasamhälle. Här blev Alice Tegnér en musikalisk centralgestalt och musikalisk ledare. I det tegnérska hemmet sjöngs hennes visor och barnens lekkamrater i Djursholm sjöng samma visor. På så sätt spreds Tegnérs första barnvisor och 1892 lät hennes svåger, bokförläggaren Fredrik Skoglund, trycka och ge ut den första samlingen av Sjung med oss, Mamma!, som totalt publicerades i nio häften mellan åren 1892 och 1934.

Vid 60-årsdagen firades Alice Tegnér med en tidningsartikel, som visade hennes produktion. Vid denna tidpunkt bodde Alice och Jakob Tegnér vid Tullingesjön i södra Stockholm.[2]

Alice Tegnér var lärare i Djursholms samskola och från 1898 kantor i Djursholms kapell där Natanael Beskow var predikant.

Familjen Tegnér tillbringade många somrar på Södra Äng i Ormaryd, en liten by i Småland mellan Nässjö och Eksjö. Där på Södra Äng lät Alice Tegnér uppföra ett hus, Villa Sola, som stod klart 1897.[1]

År 1943 avled Alice Tegnér. Hon är begravd i familjegraven på Djursholms begravningsplats.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Alice Tegnér är ansedd som den främsta svenska skaparen av barnvisor under 1900-talets första hälft. Tegnér var bland de första som i sina barnvisor anlade barnets perspektiv, på samma sätt som Astrid Lindgren senare gjorde i sina barnböcker. Hennes visor, till egna och andras texter, samlades främst i Sjung med oss, Mamma! (1892–1934).

Förutom barnvisor skrev Alice Tegnér även många andra sorters musik, bland annat en stor mängd körmusik, romanser, kantater, musik för piano och cello, samt violinsonater. Hon ville ogärna bli betecknad som enbart en "vistant".

Tegnérs visor, körverk och piano- och violinkompositioner är inspirerade av både folk- och konstmusik, exempelvis Felix Mendelssohn och Robert Schumann.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Alice Tegnér-fonden[redigera | redigera wikitext]

I samband med sin 75-årsdag 1940 överlämnade Alice Tegnér till Sveriges allmänna folkskollärareförening ett belopp, som skulle utgöra en grund till en nyinstiftad fond, Alice Tegnér-fonden. Enligt fondens stadgar skall fonden användas för att främja sångundervisningen i den svenska skolans lågstadieklasser. Sångboken Nu ska vi sjunga togs fram på initiativ av Alice Tegnér och bekostades delvis av medel ur hennes fond.[3]

Priser och sällskap[redigera | redigera wikitext]

Till Alice Tegnérs 100-årsjubileum år 1964 instiftade Karlshamns kommun Alice Tegnér-stipendiet, att utdelas till kulturverksamma personer med anknytning till Karlshamn.[4]

Till minne av Alice Tegnérs 50-årsdag efter hennes död instiftades år 1993 Alice Tegnér-musikpriset på 25 000 kronor, att utdelas till pristagare som gjort framstående insatser för barns musik och musicerande. Priset utdelas vart annat år i samband med minifestivalen Alice Tegnér-dagarna i Karlshamn.[5]

År 2006 grundades Alice Tegnér Sällskapet av Tegnérs efterlevande för att förvalta minnet av hennes liv och arbete.[6]

Frimärken[redigera | redigera wikitext]

Alice Tegnér finns avbildad på svenska frimärken som gavs ut den 13 november 2014.[7][8]

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Instrumentalmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Courage, för piano
  • Madame X, för piano
  • Etude, Ess-dur, för piano
  • Etude (à la Chopin), för piano
  • Etude romantique, 1925, för piano
  • Sonat, för violin och piano, 1901
  • Långsam vals, 1923, för violin och piano
  • Melodi, för violoncell och piano
  • Romans, för violoncell och piano
  • Barnen dansa, för violoncell och piano

Vokalmusik[redigera | redigera wikitext]

Bidrag till Folksångstävlingen

Barnvisor[redigera | redigera wikitext]

Sånger för en röst och piano[redigera | redigera wikitext]

Damkör[redigera | redigera wikitext]

  • Ave Maria
  • Birgittahymnen (Ros, den himmelsk dagg bestänker), text: Nicolaus Hermanni, översättning av Johan Bergman.
  • Du ringa stad
  • Godnattsång
  • Helige Ande
  • I natten
  • I skogen
  • Julens gåva
  • Julottan
  • Kvällsång
  • Lycksalighetens ö
  • Min älskling
  • O Betlehem
  • O salve Regina
  • Om natten
  • Sköna klang
  • Stjärnenatt
  • Vid juletid

Manskör[redigera | redigera wikitext]

  • Hembygdssång (Hell dig vår hembygd), tillägnad Bureå manskör, text: Karl Johan Åkerström.
  • En idrottssång (Blåser en vårvind i Sverige), text: Karl-Erik Forsslund.

Blandad kör[redigera | redigera wikitext]

  • Advent
  • Betlehem
  • Böljebyvals
  • Dagg faller
  • Ej med klagan
  • En hymn till stjärnan
  • Gör portarna höga
  • Herren är min Herde
  • Herren är mitt ljus
  • Kvällssång
  • Loven Gud i himmelsfröjd
  • Loven Herren som i höjden bor
  • Långfredagsmotett
  • Min älskling
  • Morgon och kväll
  • Morgonsol och aftonstjärna
  • O Betlehem
  • Saliga
  • Trettondagshymn (Mörker övertäcker jorden), 1898, för blandad kör och orgel
  • Vad rätt du tänkt

Kantater[redigera | redigera wikitext]

  • Kantat vid Anna Sandströms skolas femtioårsjubileum (Ännu i Humlegården).
  • Kantat vid Börstils kyrkas invigning (Herre, giv vår längtan vingar!)
  • Kantat vid invigningen af K.F.U.K:s byggnad den 29 dec. 1907, (Gör portarna höga]
  • Kantat vid invigningen av Östhammars restaurerade kyrka 1925 (Allt är förgängligt).
  • Kantat vid Kjellbergska skolans 100-årsjubileum 1935 (Ett sekels dagar svunnit).
  • Kantat vid nyinvigningen av Lyceum för flickor i Stockholm 1939 (Sverige vår moder kära).
  • Kantat vid Säbyholms-skolans (Sunnerdahls hemskolas) 25-års-fest 1936 (Vid sotig härd)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Släkten Tegnér
  2. ^ ”Om Alice”. Alice Tegnér Sällskapet. http://alicetegner.wordpress.com/about/. Läst 7 september 2013. 
  3. ^ Efterordet till skolboken Nu ska vi sjunga, utgiven av bokförlaget Almqvist & Wiksell, 20:e upplagan, 1956.
  4. ^ Karlshamns kommun, "Alice Tegnér-stipendiet"
  5. ^ Musik i Blekinge Årsberättelse 2008, om musikpriset och Alice Tegnér-dagarna
  6. ^ Alice Tegnér Sällskapets webbplats
  7. ^ ”Nya frimärken – Alice Tegnér 150 år”. Posten. http://www.posten.se/sv/Privat/Om%20frim%C3%A4rken/Samla-anvand/Sidor/nya-frim%C3%A4rken.aspx. Läst 13 november 2014. 
  8. ^ ”BL42 Alice Tegnér”. Häftessamlarna. http://häftessamlarna.se/?page_id=4762. Läst 13 november 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]