Alkoholdryck

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Alkoholhaltig dryck)
Hoppa till: navigering, sök
Alkoholdrycker i en tysk stormarknad.

En alkoholdryck är en dryck som innehåller en påtaglig mängd alkohol i form av den psykoaktiva substansen etanol. Alkoholdrycker kallas ibland för rusdrycker på grund av att de kan orsaka berusning. Svensk lag definierar en dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol som en alkoholdryck. Alkoholdrycker delas in i spritdrycker, vin, starköl, öl och annan jäst alkoholdryck, till exempel cider.[1]

Ett standardmått är i Sverige angivet 1,5 cl ren alkohol, dvs 1 glas vin, 1 flaska starköl, 1 burk folköl eller 4 cl sprit.[2]

Innehåll

Historik [redigera]

Huvudartikel: Alkoholens historia
Ölbryggning på 1500-talet.

De äldsta spåren av medveten alkoholframställning är ca 10 000 år gamla, tillverkningen resulterade i mjöd och vin. Öl framställdes för första gången i Egypten för ca 8 000 år sedan. Konsten att destillera en alkoholhaltig råvara i en renare och mer koncentrerad form uppfanns först för ca 1 000 år sedan.

Se även Sveriges alkoholhistoria.

Typer av alkoholdrycker [redigera]

Öl är den äldsta typen av alkoholdryck. Dessutom finns bland annat cider, vin och spritdrycker. Det finns tre huvudsakliga framställningsmetoder för alkoholdrycker, som alla har det gemensamt att etanolen i något steg av tillverkningen framställs genom jäsning av sockerarter:

  • Jäsning av naturligt förekommande sockerarter i frukt och bär, ibland med tillsats av ytterligare socker före jäsning för att uppnå högre alkoholhalt. På detta sätt framställs vin, cider och fruktvin.
  • Omvandling av naturligt förekommande stärkelse i spannmål till sockerarter, följt av jäsning. På detta sätt framställs öl och sake.
  • Destillering av en alkoholhaltig råvara framställd på något av de två föregående sätten, alternativt genom jäsning av andra jordbruksprodukter eller någon annan sockerkälla. På detta sätt framställs spritdrycker.

Därtill förekommer blandvarianter såsom starkvin, som består av vin med tillsats av druvsprit.

Alkoholinnehåll [redigera]

Enheten för alkoholhalt i drycker har varierat. Tidigare har både viktprocent och °proof använts. Nu använder de flesta nationer volymprocent som enhet. För att räkna ut hur mycket alkohol olika drycker innehåller kan man använda följande formel:

Volymprocent * innehåll i centiliter / alkoholhalt man vill jämföra med.

Så om man vill räkna ut hur mycket 40-procentig alkohol 50 cl folköl med en alkoholhalt på 3,5 volymprocent motsvarar ser det ut så här:

(3,5 * 50) / 40 = 4,375.

En folköl innehåller alltså motsvarande 4,375 cl 40-procentig alkohol. Enligt samma formel innehåller några vanliga varianter av berusningsmedel dessa mängder alkohol:

  • 50 cl 5,2-procentig starköl innehåller 2,6 cl etanol, vilket motsvarar 6,5 cl 40-procentig alkohol.
  • 75 cl 12-procentigt vin innehåller 9 cl etanol, vilket motsvarar 22,5 cl 40-procentig alkohol.
  • 50 cl 4,5-procentig starkcider innehåller 2,25 cl etanol, vilket motsvarar 5,625 cl 40-procentig alkohol.
  • 50 cl 7,0-procentig starkcider innehåller 3,5 cl etanol, vilket motsvarar 8,75 cl 40-procentig alkohol.

Etanolens effekt på kroppen [redigera]

De omedelbara effekterna av intag av etanol är berusning och, när mycket stora mängder intas, alkoholförgiftning. Långvarig konsumtion av alkohol kan leda till olika sjukdomstillstånd.

Alkohol är mycket energirikt, mer än många vanliga livsmedel. Det sägs ibland vara en av orsakerna till så kallad ölmage hos den som dagligen förtär stora mängder öl, en annan tänkbar orsak är sambandet mellan stor ölkonsumtion och dåliga kostvanor. Starköl innehåller lika många kalorier per deciliter som mellanmjölk, nämligen 47 kcal.[3]

Se även alkoholism.

Toxikologi [redigera]

Etanol liknar andra sedativa sömnmedel, såsom barbiturater och bensodiazepiner både i dess effekt på GABAA receptorn, även om dess farmakologiska profil inte är identisk. Det har ångestdämpande, kramplösande, sömngivande och lugnande effekter som liknar många andra sedativa sömnmedel. Etanol är också korstolerant med benzodiazepiner och barbiturater.[4]


Alkoholkultur [redigera]

Huvudartikel: Alkoholkultur

Alkohollagar [redigera]

Huvudartikel: Alkoholförbud
Huvudartikel: Alkoholmonopol

De flesta av världens länder har lagar som begränsar framställning, försäljning och konsumtion av alkoholdrycker.

Marknaden för alkoholdrycker [redigera]

Marknaden för de huvudsakliga typerna av alkoholdrycker hade 2006 följande utseende globalt respektive via Systembolaget i Sverige (avrundade siffror).[5]

Dryck Global försäljning, miljoner liter Global försäljning, miljarder USD Systembolagets försäljning, miljoner liter Systembolagets försäljning, miljarder SEK
Öl 160 000 440 195
Vin 26 000 230 150 12
Varav rött vin 85 6,6
Varav vitt vin 50 3,4
Varav rosévin 3
Varav mousserande vin 5
Sprit 18 000 290 19

Sverige [redigera]

Huvudartikel: Alkohol i Sverige

I Sverige säljs alkoholdrycker starkare än folköl inte i andra butiker än Systembolaget, och åldersgränsen där är 20 år. Den är 18 år för att dricka på restaurang eller köpa folköl. Liknande statliga butiksmonopol finns i ett mindre antal länder, till exempel Norge och Finland.

Påståenden om alkohol – sanna såväl som falska [redigera]

  • ”Det är lättare att få huvudvärk av mörk alkohol än av ljus alkohol.”

Det stämmer, enligt de studier som gjorts. Rött vin, cognac, whisky och andra mörka alkoholdrycker innehåller många andra ämnen än bara alkohol och vatten. De biprodukterna kan bidra till att baksmällan, huvudvärken, blir värre än om man dricker exempelvis vodka eller vitt vin.

En riktig myt, påståendet är osant. Det finns ingen möjlighet för Systembolaget att själva blanda i kräkmedel i alla de produkter de hanterar. Dels vore det olagligt och dels vore det praktiskt omöjligt att göra detta med alla de miljoner flaskor och burkar som säljs. Inte heller tillverkare till exempel av Absolut gör det. En sådan myt sprids gärna vidare av den som mått dåligt. Alkoholen i sig är dock ett slags kräkmedel, alkohol irriterar magen i större mängder, särskilt för unga.[6]

  • Ekologisk vodka är mindre farligt att dricka än icke ekologisk vodka.

Det är inte sant. Den är bara framställd enligt ett särskilt regelverk för ekologisk produktion.

Se även [redigera]

Källor [redigera]

  1. ^ Alkohollag (1994:1738)
  2. ^ http://www.droginfo.com/pdf/alkoholhantering.pdf
  3. ^ Malin Byström. "Dricker du dig tjock?", Aftonbladet 22 april 2003, s. 33
  4. ^ Galanter, Marc; Kleber, Herbert D. (1 July 2008). The American Psychiatric Publishing Textbook of Substance Abuse Treatment (utgåva 4th). United States of America: American Psychiatric Publishing Inc. Sid. 114. ISBN 978-1585622764. http://books.google.com/?id=6wdJgejlQzYC 
  5. ^ Systembolagets lanseringsplan 2008:1
  6. ^ Systembolagets egen sida om alkoholmyter

Externa länkar [redigera]