Alla barnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Alla barnen, sjukisar, var en typ av vitsar som spreds ute på skolgårdarna vid slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. De kom från söderut, via Centraleuropa till Danmark, och cirkulerade där under 1990 och 1991. Snart kom de även till Sverige,[1] dit de kom till södra delarna under senhösten 1990[2]. Ungefär samtidigt dök de upp i Norge.[3]

Vitsarna börjar med "Alla barnen" + "gjorde/var någonting" utom "ett namn", "han/hon kunde inte av en anledning". Vid behov kunde man byta ut Alla barnen mot Alla pojkarna och Alla flickorna. Genom att lägga till ytterligare en historia i vitsen kunde man få till en så kallad "långvits".

En tjusning med vitsarna var för många att hitta på så "råa" vitsar som möjligt. Historierna ses av många som ett sätt att tala ut om den lättnad man känner över att vara en av de överlevande, i en värld av krig, våld, olyckor och farliga sjukdomar. Man kan också se vitsarna som ett uttryck för den typ av exkludering som ofta ingår i mobbning ute på skolgårdarna. En fundamental del av vitsarna är rimmet. För att vitsen över huvud taget ska ha någon poäng, är det viktigt att namnet rimmar på sista ordet.[1] Många vuxna upprördes först över råheten,[2] även om "sjuk humor" funnits i alla tider.[3]. Snälla rim kan inte kallas "sjukisar".[1]

Den första norska samlingen presenterades i april 1991[3] och i maj samma år öppnade Aftonbladet i Sverige en spalt dit läsare kunde vidarebefordra sina rim.[3]

Många vitsar berörde även sexualitet, vilket visar att dessa barn befinner sig i en åldersgrupp som funderar över vad som är normalt repsktive onormalt beteende. I dessa rim håller "alla barnen" på med onani och heterosexuellt umgänge, medan den avvikande begår incest, sodomi och våldtäkt eller är homosexuell eller impotent.[3]

Exempel på vitsar[redigera | redigera wikitext]

  • Alla barnen tog fröken i handen utom Östen, han tog på brösten. Detta var den vits Måns Gahrton och Johan Unenge hörde 1991.[3]
  • Alla barnen hann över motorvägen utom Peter, för honom fattades bara en meter. För Staffan var det värre ändå, för honom fattades det två. (långvits)[1]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Under våren 1991 besökte Måns Gahrton och Johan Unenge en mellanstadieskola för att berätta om sin serie Agent Annorlunda och hur man gör serier. Från 1992 sammanställde de populära vitsar av typen "Alla barnen" i böcker, som även innehöll historiska avsnitt som handlade om vitsarnas uppkomst och hur fenomenet tolkades. Vitsarna skickades in av läsare. Dessa böcker brukade komma ut inför julhandeln, och många av vitsarna hade jultema.[1]

1991 sammanstälde folklivsforskaren och författaren Ulf Palmenfelt alla barnen-vitsar i "Olämpliga moderna barnrim".[3]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Vid riksdagsvalet i Sverige 1991, då intresset för vitsarna stod på topp, hade socialdemokraterna en vits om Carl Bildt, som då ledde Moderata samlingspartiet, på sina valaffischer som gick: "Alla barnen delar lika utom Carl. Han är nyliberal."

Under en demonstration mot att ridning skulle momsbeläggas i Sverige, men inte traditionellt manliga sporter, stod det på ett plakat "alla barnen slipper moms, utom Frida, för hon vill rida" och på ett annat "alla barnen betalar skatt, utom Ville, för han är kille".

Man kan även korta ner vitsarna, på bekostnad av rimmet, men till förmån för en ordvits, till exempel

  • Alla barnen kan simma utom Sten
  • Alla barnen går på Lina
  • Alla barnen utom Inga

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Den stora samlingen om alla barnen, Måns Gahrton och Johan Unenge, Carlsen, 1992
  2. ^ [a b] Den tredje stora samlingen om alla barnen, Måns Gahrton och Johan Unenge, Carlsen, 1994
  3. ^ [a b c d e f g] Olämpliga moderna barnrim, Ulf Palmenfelt, Carlssons, 1991

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]