Allan Larsson

Från Wikipedia
Allan Larsson

Allan Larsson vid doktorspromotionen vid Lunds universitet 2009.

Tid i befattningen
27 februari 1990–4 oktober 1991
Statsminister Ingvar Carlsson
Företrädare Odd Engström (t.f)
Efterträdare Anne Wibble

Född Yngve Allan Gillis Larsson
3 april 1938 (86 år)
Bredaryd, Sverige
Nationalitet Svensk
Politiskt parti Socialdemokraterna
Maka Carina Fredén Larsson
Barn Fyra barn
Webbplats Officiell webbplats

Yngve Allan Gillis Larsson, född 3 april 1938 i Bredaryd i Jönköpings län, är en svensk journalist, fackföreningsman, politiker (socialdemokrat) och ämbetsman.

Biografi

Allan Larsson studerade vid Lunds universitet, men tog aldrig någon examen.[1] Efter avbrutna studier blev han 1961 reporter på tidningen Arbetet.[2] Larsson var sedan på 1960-talet nyhetsjournalist på bland annat Aftonbladet och Sveriges Television.[3]

På 1960- och i början av 1970-talet var han aktiv inom fackföreningsrörelsen, bl.a. som utredningschef vid Svenska Metallindustriarbetareförbundet. Han blev statssekreterare i arbetsmarknadsdepartementet 1974-76, chefredaktör för tidskriften Vi 1979-1982, generaldirektör och chef för Arbetsmarknadsstyrelsen 1983-1990 och finansminister 1990-1991. Som finansminister under 1990 och 1991 blev det Larssons uppgift att försöka hantera en begynnande kraftig konjunkturnedgång i den svenska ekonomin. Under valrörelsen talade han ofta om "vändpunkter" som dykt upp i den ekonomiska statistiken. Det var dock först sent under 1993, efter en mycket djup lågkonjunktur, som ekonomin åter vände upp. Efter den borgerliga valsegern var han riksdagsledamot 1991-1995. Åren 1995-2000 var han generaldirektör i EU-kommissionen under irländska EU-kommissionären Pádraig Flynn med ansvar för arbetsmarknad och sociala frågor. Åren 2000-2005 var han ordförande i styrelsen för Sveriges Television och 2003 utsågs han till ordförande för Lunds universitets styrelse.[4] Regeringen Persson tilldelade honom professors namn år 2001. Sedan 2005 är Larsson regeringens specielle utredare för planerna att lokalisera den europeiska forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) till Lund. För sitt arbete med detta blev han av tidskriften Resumé utsedd till årets lobbyist 2009.[5] Allan Larsson har i Lund rönt även den studentikosa världens gillande: Hans näsa finns avgjuten och upphängd på plats 149 i Nasoteket på Akademiska Föreningen.

Allan Larsson har haft ett flertal internationella uppdrag, bland annat rådgivare åt ILO, medlem av FN-chefen Kofi Annans expertpanel om arbetsmarknaden för ungdomar (sedan 2001), ledamot av OECDs rundabordsgrupp för hållbar utveckling och en av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barrosos personliga rådgivare i klimat- och energifrågor (sedan 2007).

Larsson är känd[källa behövs] för att under sin tid på som utredningschef Metall ha författat den motion till LO-kongressen år 1971, som ledde fram till förslaget om löntagarfonder år 1974. Mellan åren 1979 och 1981 var Allan Larsson ordförande för den statliga fondkommittén. Han avgick efter att det inte gick att skapa majoritet för kapitlen som behandlade underlaget för fondförslaget.[6]

SVT-affärerna

Som SVT:s ordförande gjorde Larsson år 2001 ett uppmärksammat utfall mot Maria Curman, något som senare ledde till hennes avgång. Orsaken var dels att Curman ägt aktier i ett konkurrentföretag, dels att hon enligt Larsson och styrelsen inte gav programdirektören tillräckliga befogenheter. Larssons agerande härvidlag urartade till en "skoningslös offentlig avrättning".[7] Dessförinnan (år 2000) hade Larsson agerat för att avskeda programdirektören Mikael Olsson för att han missat att deklarera.[8] Efter detta stämde Olsson SVT, en rättsprocess som han vann.

Utmärkelser

  • Sverige H. M. Konungens medalj av 12:e storleken i serafimerordens band (2017) för framstående insatser inom svensk politik och statsförvaltning

Se även

Referenser

Externa länkar

Företrädare:
Kjell-Olof Feldt
Sveriges finansminister
1990–1991
Efterträdare:
Anne Wibble