Allan Pettersson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För politikern, se Allan Pettersson (centerpartist).
Allan Pettersson
Tonsättare
Född 19 september 1911
Västra Ryd, Uppland Sverige
Död 20 juni 1980 (68 år)
Stockholm Sverige
Instrument Viola
Aktiva år 1934–1980
Webbplats Allan Pettersson-sällskapet


Gustaf Allan Pettersson, född 19 september 1911 vid Granhammars slott i Västra Ryds socken i Uppland, död 20 juni 1980 i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk tonsättare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Pettersson levde större delen av sitt liv på Södermalm i Stockholm, där han växte upp under fattiga förhållanden. Han föddes dock när familjen en kortare period bodde utanför staden. Fadern var smed och modern sömmerska. Pettersson började på eget initiativ spela violin. Under sin studietid vid musikkonservatoriet i Stockholm övergick han till viola. Han var anställd i Stockholms Konsertförenings orkester 1939–1951. De sista decennierna av sitt liv var han i hög grad rörelsehindrad på grund av svår reumatism. Ett år före sin död tilldelades han professors namn av regeringen.

Pettersson studerade komposition i Stockholm under 1940-talet för Otto Olsson och Karl-Birger Blomdahl samt i Paris i början av 1950-talet för René Leibowitz. Han kom aldrig att tillhöra någon gruppering av tonsättare utan är högst individuell. Hans musik är en blandning av traditionella och modernistiska uttryckssätt.

Petterssons sjutton symfonier, varav den första och den sista är ofullbordade, utgör huvuddelen av hans produktion. Den sjunde symfonin som uruppfördes 1968 blev hans genombrott och har etablerat sig som ett repertoarverk hos svenska orkestrar. Petterssons symfonier saknar – med tre undantag, nr 3, nr 8 och nr 12 – indelning i satser. De är mellan 25 och 70 minuter långa – de flesta dock 40–50 minuter.

Allan Petterssons musik är känd även internationellt. Ett exempel på detta är att många skivinspelningar av hans verk har gjorts i Tyskland.

Petterssons tolfte symfoni med undertiteln De döda på torget komponerades för Uppsala universitets 500-årsjubileum 1977. Den är skriven för kör och orkester och består av tonsatta dikter av Pablo Neruda. Dikterna handlar om militärens mord på demonstranter i Chile. Innehållet i dessa dikter stämde överens med Petterssons samhällsengagemang för "den lilla människan". Hans engagemang var enligt hans egen utsago inte politiskt utan allmänmänskligt.

Utöver symfonierna komponerade han tre konserter för stråkorkester, kantaten Vox humana som liksom tolfte symfonin bygger på latinamerikanska dikter, två violinkonserter – den första för violin och stråkkvartett – och en violakonsert. Viktiga är även hans 24 Barfotasånger till egna texter, skrivna 1943–1945. Pettersson använder musikaliska citat ur dessa sånger i vissa symfonier och inte minst i den andra violinkonserten, som bygger på sången "Herren går på ängen".

Några dirigenter som engagerat sig särskilt för Petterssons verk är Tor Mann, Antal Doráti, Sergiu Comissiona och Christian Lindberg.

Verkförteckning[redigera | redigera wikitext]

Orkestermusik[redigera | redigera wikitext]

  • Konsert nr 1 för stråkorkester, 1949–50
  • Symfoni nr 1, ofullbordad, två versioner finns, 1951 (bearbetad fram till ca 1957)
  • Symfoni nr 2, 1952–53
  • Symfoni nr 3, 1954–55
  • Konsert nr 2 för stråkorkester, 1956
  • Konsert nr 3 för stråkorkester, 1956–57, ur vilken andra satsen, Mesto, ofta har spelats separat
  • Symfoni nr 4, 1958–59
  • Symfoni nr 5, 1960–62
  • Symfoni nr 6, 1963–66
  • Symfoni nr 7, 1966–67
  • Symfoni nr 8, 1968–69
  • Symfoni nr 9, 1970
  • Symfoni nr 10, 1972
  • Symfoni nr 11, 1973
  • Symfonisk sats, 1973
  • Symfoni nr 12, De döda på torget, för blandad kör och orkester, 1974
  • Symfoni nr 13, 1976
  • Konsert nr 2 för violin och orkester, 1977–78/1980
  • Symfoni nr 14, 1978
  • Symfoni nr 15, 1978
  • Symfoni nr 16 för solistisk altsaxofon och orkester, 1979
  • Konsert för viola och orkester, 1979
  • Symfoni nr 17, ofullbordad, 1980

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Två elegier för violin och piano, 1934
  • Fyra improvisationer för violin, viola och violoncell, 1936
  • Andante espressivo för violin och piano, 1938
  • Romanza för violin och piano, 1942
  • Fuga i E för oboe, klarinett och fagott, 1948
  • Konsert för violin och stråkkvartett (Violinkonsert nr 1), 1949
  • Sju sonater för två violiner, 1951

Soloverk[redigera | redigera wikitext]

  • Fantasie pour alto seul (Fantasi för soloviola), 1936
  • Lamento för piano, 1945

Vokalmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Sex sånger för röst och piano, 1935
  • Barfotasånger, 24 sånger för röst och piano till texter av tonsättaren, 1943–45
    • 1. Visa i sorgton; 2. Klokar och knythänder; 3. Fattig är Mor; 4. Kärleken går vilse; 5. Stjärnan och gallret; 6. Nånting man mist; 7. Blomma säj; 8. Vintervisa; 9. Liten ska vänta; 10. Jungfrun och ljugarpust; 11. En spelekarls himlafärd; 12. Du vet; 13. Du lögnar; 14. Herren går på ängen; 15. Hundarna vid havet; 16. Kivlynnte liten; 17. Jag tänker på ting; 18. Blomma vid min fot; 19. Rymmaren; 20. Min längtan; 21. Nu väntar man vinter; 22. Vännen i söndagslandet; 23. Mens flugorna surra; 24. Han ska släcka min lykta
  • Vox humana, kantat för sångsolister, blandad kör och stråkorkester, 1974

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Orkestermusik[redigera | redigera wikitext]

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Två elegier för violin och piano
  • Fyra improvisationer för violin, viola och violoncell
    • Medlemmar ur Manderlingkvartetten (1994, cpo 999 169-2)
  • Andante espressivo för violin och piano
    • Martin Gelland (violin) & Lennart Wallin (piano) (1999, BIS-CD-1028)
    • Yamei Yu (violin) och Chia Chou (piano) (2011, MDG 307 1528-2)
  • Romanza för violin och piano
  • Fuga i E för oboe, klarinett och fagott
    • Albert Schweitzer-Kvintetten (1994, cpo 999 169-2)
  • Konsert för violin och stråkkvartett ('Violinkonsert nr 1')
    • Mandelring-kvartetten; Ulf Hoelscher (violin) (1994, cpo 999 169-2)
    • Leipziger Streichquartett; Yamei Yu (violin) (2011, MDG 307 1528-2)
  • Sju sonater för två violiner
    • Josef Grünfarb och Karl-Ove Mannberg (Caprice CAP 21401)
    • Duo Gelland (1999, BIS-CD-1028)
    • Katharine Gowers och Vera Beths [endast sonat nr 5] (Koch 3-1651-2)
    • Yamei Yu och Andreas Seidel [sonaterna nr 2, 3 och 7] (2011, MDG 307 1528-2)

Soloverk[redigera | redigera wikitext]

  • Fantasi för viola solo
    • Michael Scheitzbach (1994, cpo 999 169-2)
  • Lamento för piano

Vokalmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Sex sånger för röst och piano
  • Barfotasånger, 24 sånger för röst och piano
  • Utdrag ur Barfotasånger
    • Olle Persson (baryton); Musica Vitae, Växjö/Petter Sundkvist (2006, Caprice CAP 21739) [nr 20, 23, 2, 7, 18, 13, 12, 11, 24, 14 och 15 i arr av Ingvar Karkoff för röst och stråkorkester]
    • Anders Larsson (baryton); Nordiska Kammarorkestern Sundsvall/Christan Lindberg (2007, BIS-CD-1690) [nr 2, 7, 10, 11, 13, 14, 20, 23 i orkestrering av Antal Doráti]
    • Bo Ohlgren & Mats Jansson (piano) (Mjay Mjay CD-2) [nr 6, 7 och 20]
    • Lisbeth Sandberg & Matti Hirvonen (piano) (Norrskensoperan NSOP 2) [nr 7 och 20]
    • Arne Domnérus (saxofon) & Gustaf Sjökvist (orgel) (1994, Proprius PRCD 9110) ["Min längtan" i arr för saxofon och orgel]
    • Frälsningsarmén i Stockholm, Vasakåren/Fredrik Andersson (2000, Festival FACD 015) ["Herren går på ängen" i arr för blåsorkester]
    • Mikael Samuelson & Nau-Ensemblen (1998, Sonet 539 977-2) [11 sånger i arr för röst och populärmusikensemble]
    • Carl Johan Falkman (baryton) & Carl Otto Erasmie (piano) (1982, Bluebell Records Bell 136) [nr 1, 2, 3, 4, 7, 11, 12, 13, 17, 20 och 22]
  • Körarrangemang av Barfotasånger
    • Akademiska Kören i Stockholm/Eskil Hemberg (1971, Caprice CAP 21359) [nr 14, 22, 7, 21, 11, 13 i arr av Eskil Hemberg]
    • Kungsholms Kyrkokör/Elisabet Ekwing (1992, Kungsholms Kyrkokör KKCD 1688-1) [nr 7 & 14 i arr av Hemberg]
    • Mixtus Cantus/Mats Rydén (1990, Mixtus Cantus MCAN 9004) [nr 7 & 14 i arr av Hemberg]
    • John Kinell (tenor), Rilkeensemblen/Gunnar Eriksson (2005, Caprice CAP 21738) ["Vintervisa" i arr av Gunnar Eriksson]
  • Vox humana, kantat för sångsolister, blandad kör och stråkorkester

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Aare, Leif (1978). Allan Pettersson. Stockholm: Norstedt. Libris 7152821. ISBN 91-1-783412-0 
  • Allan Petterssons studier för René Leibowitz i Paris 1952 ett källmaterial. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för musikvetenskap. 2001. Libris 8536852 
  • Barkefors, Laila; Källström, Gunnar (2011). Allan Pettersson : det brinner en sol inom oss : [en tonsättares liv och verk] (2. uppl.). Stockholm: Gehrmans musikförlag. Libris 12538916. ISBN 978-91-7748-325-0 
  • Barkefors, Laila (1995). Gallret och stjärnan : Allan Petterssons väg genom Barfotasånger till symfoni = [The grating and the star] : [Allan Pettersson's path through "Barfotasånger" to symphony]. Skrifter från Musikvetenskap, Göteborgs universitet, 1103-2251 ; 40. Göteborg: Musikvetenskapliga avd., Musikhögsk., Univ. Libris 8380123. ISBN 91-85974-34-X 
  • Breimo, Bjørn (1984). Allan Pettersson (1911-1980) ([Rev. utg.]). [Oslo]: [Norges musikkhøgskole]. Libris 2698313 
  • Hedman, Frank; Pettersson, Allan; Berg, Björn (1975). Kring Allan Petterssons Barfotasånger : [notationer kring en skivinspelning]. Stockholm: Nordiska musikförl. Libris 896780 
  • Olsson, Per-Henning (2001). Petterssons sjunde symfoni : en jämförelse mellan formen i Allan Petterssons symfoni nr 7 och Gustav Mahlers symfoni nr 9, sats 1. Musikvetenskapliga serien, Uppsala, 1102-6960 ; 52. Uppsala: Uppsala univ. Libris 8423977 
  • Olsson, Per-Henning (2013). En symfonisk särling : en studie i Allan Petterssons symfonikomponerande. Studia musicologica Upsaliensia, Uppsala, 0081-6744; N.S., 23. Uppsala: Uppsala univ. Libris 14181558 

Se även[redigera | redigera wikitext]