Liverpool

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Allerton)
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Liverpool” leder hit. För andra betydelser, se Liverpool (olika betydelser).
Koordinater: 53°24′N 2°59′V / 53.400°N 2.983°V / 53.400; -2.983
Liverpool
Stad
Medurs uppe från vänster: Cavern Club, Three Graces of the Pier Head (Liver Building, Cunard Building och Port of Liverpool Building), Liverpools affärsdistrikt, Albert Dock och St George's Hall.
Medurs uppe från vänster: Cavern Club, Three Graces of the Pier Head (Liver Building, Cunard Building och Port of Liverpool Building), Liverpools affärsdistrikt, Albert Dock och St George's Hall.
Liverpool City Council coat of arms.png
Stadsvapen
Smeknamn: The Pool
Land  Storbritannien
Riksdel England
Region North West England
Ceremoniellt grevskap Merseyside
Höjdläge 70 m ö.h.
Koordinater 53°24′N 2°59′V / 53.400°N 2.983°V / 53.400; -2.983
Area 111,84 km²
Folkmängd 434 900 (ca 2007)
 - tätort 816 900
 - storstadsområde 1 103 089
 - Invånarnamn Scouser/Liverpudlian
Befolkningstäthet 3 889 invånare/km²
Grundad 1207
Styrande organ Liverpool City Council
Tidszon GMT (UTC+0)
 - sommartid BST (UTC+1)
Postnummer L
Riktnummer 0151
Liverpool markerat på kartan över Storbritannien.
Liverpool markerat på kartan över Storbritannien.
Webbplats: www.liverpool.gov.uk

Liverpool är en stad och ett storstadsdistrikt i nordvästra England, norr om floden Merseys mynning. Själva staden har 439 473 invånare (2001), medan storstadsområdet har drygt 1 360 000 invånare. Staden var Europas kulturhuvudstad 2008. En person från Liverpool kallas Liverpudlian, men går även under benämningen Scouser, vilket syftar på en lokal maträtt – scouse (se lapskojs). Ordet Scouse används också om den lokala dialekten.

Liverpools hamn är Storbritanniens näst största exporthamn.

Internationellt är Liverpool bland annat känt för fotboll och som Beatles hemstad. I staden finns två kända fotbollslag: Liverpool FC som spelar på Anfield och Everton FC som spelar på Goodison Park.

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet Liverpool kommer av kymriska Llyr Pwl som betyder 'platsen vid träsket'.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Årtal Befolkning
1272 840
1561 690

De första bevisen för att människor fanns bosatta i området är Calderstenarna som är unika i sitt slag i England. Då människan först började bosätta sig i området bestod vad som senare skulle bli Merseysviken av en stor sjö omgiven av sumpmarker. Den nuvarande geologin härstammar från någon gång kring 400-talet då en jordbävning gav viken dess nuvarande form. Från bronsåldern finns en del fynd, däremot är det ont om fynd från järnåldern. Under romartiden beboddes området av briganterna. Någon romersk bosättning fanns inte i Liverpool, den närmsta låg i Chester. Liverpool finns inte nämnt i Domesday Book, den folkräkning som genomfördes av normanderna efter att de erövrat England 1066; däremot finns flera av de nuvarande stadsdelarna med. Området kring Liverpool kom efter erövringen att innehas av Roger de Poictier, men kom senare att bli indraget av kungen. Det blev åter utdelat 1165 då Warine av Lancaster fick det. Liverpool blir omnämnt för första gången 1190 i ett brev som Johan utan land signerat. Han köpte även tillbaka Liverpool 1207 och gav det stadsrättigheter samma år. Framförallt var staden intressant som avgångsort för att ta sig till Irland. Av den anledningen byggdes också ett slott som stod klart några årtionden senare.

I en storm 1560 förstördes hamnen. En ny hamn byggdes 1635. Den blev 1647 fri från hamnen i Chester, som den tidigare varit underordnad. Genom skeppsskatten och det faktum att han sålde ,m,.m.,[förtydliga] till London stad blev Karl I impopulär i staden. Den kom därför att stödja parlamentet under engelska inbördeskriget.

Stadens utveckling började ta fart under Elisabet I:s regeringstid, då hon gav ett antal seglare från Liverpool rätt att ägna sig åt pirat-verksamhet.

Från 1660-talet och framåt, det vill säga efter inbördeskrigets slut, tog handeln med Amerika fart på allvar, från 1700-talets början med triangelhandeln som inkomstbringande del.

1668 anlades det första sockerraffinanderiet. 1707-14 bemäktigade sig köpmän från Liverpool slavhandeln på de spanska kolonierna, och under de följande århundradena då behovet av slavar till den tilltagande plantageodlingen i Nordamerika ökade övergick Liverpools handlare alltmer till den lönande slavhandeln.[2]

Omkring en fjärdedel av Liverpools fartyg deltog i slavhandeln.

Omkring 1750 gick Liverpool om Bristol och blev näst London Storbritanniens mest betydande hamn. Sedan slavhandelns tid var över kom Liverpool i stället att bli den främsta importhamnen för amerikansk bomull till Europa.[2]

En stor del av utvandringen från Europa till Amerika kom att ske via Liverpool, omkring nio miljoner människor passerade staden på sin väg västerut.

I samband med den industriella revolutionen skedde en omfattande invandring. Framförallt kom det många walesare. År 1813 stod de för en tiondel av befolkningen. I flera stadsdelar kom de lokala tidningarna att vara på walesiska. Det har hållits fyra nationella Eisteddfodau i Liverpool.

Under 1800-talet stod staden på sin absoluta topp. År 1850, när England var den dominerande världsmakten, skedde över hälften av dess utrikeshandel vid Liverpool.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Liverpool har inom flera områden var tidigt ute när det gäller transporter. Världens första passagerarlinje med tåg gick mellan Liverpool och Manchester och invigdes 15 september 1830. Från Liverpool utgår även motorvägar som leder vidare till övriga landet.

Under Mersey går två vägtunnlar och en tågtunnel. Tågtunneln invigdes 1889 och var den första i världen att gå under vatten. Vägtunnlarna invigdes 1934 respektive 1971. På Mersey har det sedan 1100-talet funnits färjetrafik.

Flygplatsen, som sedan 2001 heter Liverpool John Lennon Airport, invigdes 1933, även om den börjat användas redan några år tidigare.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Städer och byar inom storstadsområdet[redigera | redigera wikitext]

Världsarv[redigera | redigera wikitext]

Liverpool upptogs 2004Unescos världsarvslista för stadens roll i världshandelns utveckling och för dess hamnteknologi.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Bland stadens kyrkor finns också Gustav Adols kyrka som byggdes 1883-1884 för nordbor bosatta i staden.

Övriga kända personer från Liverpool[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karl-Axel Benckert Namn på jorden 1992, s. 120
  2. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 419 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Liverpool - the first 1,000 years, McINtyre-Brown, Arabella. 2002. Garlic Press: Spanien. ISBN 1-904099-00-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]