Surkörsbär

	Surkörsbär
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Rosordningen; Rosales
Familj	Rosväxter; Rosaceae
Släkte	Plommonsläktet; Prunus
Art	Surkörsbär; P. cerasus
Vetenskapligt namn
	§ Prunus cerasus
Auktor	Linné
	habitus

Surkörsbär (Prunus cerasus) är en art i familjen rosväxter. Arten finns inte vildväxande,^{[källa behövs]} men förekommer förvildad i största delen av Europa (även Sverige) och Sydvästasien. Frukten är en stenfrukt med syrlig smak. Trädet blir 4 till 10 meter högt och har under våren vita blommor. Bladen är hela, spetsiga och sågade i kanten. På bladskaftet finns två glandler (körtlar) nära bladskivan, till skillnad från Prunus avium som har sådana glandler längre ned på skaftet.

Grupper och sorter[redigera | redigera wikitext]

Surkörsbär kan delas in i två grupper, samt prydnadssorter:

Amareller[redigera | redigera wikitext]

(Caproniana-gruppen) – frukterna har blekt fruktkött och ofärgad saft. Till sorterna hör bland andra:

'Allmänt klarbär'
'Grosse Glaskirsche' ('stort klarbär')
'Montmorency'
'Pernilla'.

Moreller[redigera | redigera wikitext]

(Austera-gruppen) – frukterna har mörkt fruktkött och stark färgad fruktsaft. De används bland annat till saft, marmelad, sylt och vin. Några sorter i gruppen är:

'Allmänt Brunkörsbär'
'Griot Moskovskii'
'Heimanns Konservenweichsel' ('fanal')
'Kelleris 14'
'Kelleris 16'
'Kirsa'
'Maraska' (maraskakörsbär) – en morell med relativt små, bittra och torra frukter som odlas i Kroatien. Av frukterna görs likören maraschino.
'Morellenfeuer'
'Morello' ('skuggmorell')
'Nefris'
'Nordia'
'Ostheimer Weichsel' ('Ostheimer')
'Rheinische Schattenmorelle'
'Semperflorens' (allhelgonakörsbär) – blommar två gånger per säsong, först i april-maj och senare i augusti-september. Frukterna är sura, men smakrika.
'Stevnsbär'
'Stevnsbär Birgitte'
'Stevnsbär Viki'
'Tshernokorka'
'Weichel'
'Wildholdt'
'Vladimir'