Allmän rösträtt

Ett demonstrationståg för kvinnorösträtten i Göteborg i juni 1918.

Allmän rösträtt innebär att varje medborgare i en stat, eller varje kommunmedlem i en kommun, har en ovillkorlig rätt att delta i allmänna val inom vederbörande politisk enhet.

Allmän och lika rösträtt innebär att varje medborgare har samma röstvärde, till skillnad från graderad rösträtt.

Den allmänna rösträtten förutsätter i allmänhet viss uppnådd ålder samt åtminstone ifråga om nationella val medborgarskap. Om personer intagna på fängelse, frigivna fångar, personer som befinner sig i konkurs, personer som är omyndigförklarade och liknande grupper saknar rösträtt, anses detta vanligen inte innebära att rösträtten inte är allmän.^{[källa behövs]} Om däremot den röstande ska ha genomfört värnplikt eller ha avlagt ett för rösträtten särskilt kunskapsprov anses däremot vanligen att rösträtten inte är allmän.^{[källa behövs]}

I modern tid förekommer det mycket sällan att rösträtten inskränks på grund av kön.^{[källa behövs]} I västerländska samhällen anses inte inskränkning på grund av kön längre vara godtagbart. Där kvinnor generellt saknar rösträtt förekommer uttrycket "allmän rösträtt för män". Om samtliga röstberättigade i ett system med allmän rösträtt också har lika stor rösträtt används uttrycket "allmän och lika rösträtt".

Se även

• Rösträtt
• Kvinnlig rösträtt
• Manlig rösträtt

Externa länkar

• Limited suffrage in England prior to the 1832 reforms
• Finnish centennial celebration

Viktiga personer för beslutet om den allmänna rösträtten

Hjalmar Branting var född 23 November 1860, död 24 februari 1925. Han var en socialdemokrat och tidningsman. I hans verk " Den allmänna rösträtten i socialismens ljus" skrev han betydelsen om den allmänna och lika rösträtten. I denna verken menar han att allmän rösträtt inte löser alla problem i samhället, exempelvis skillnaden mellan rika och fattiga. Men det är ett steg mot målet att alla, både män och kvinnor skulle kunna få rätt att rösta på valdagen och påverka samhället.

Konsekvenser till den allmänna rösträtten

En av de konsekvenserna som har medfört när den allmänna rösträtten genomförs är bland annat att det blir nästan enbart män som utför de tyngsta, smutsigaste samt farligaste arbetena i dagens samhälle. I och med kvinnor fick rösträtt, har de förmodligen lyckat påverka vissa saker i samhället. Det kanske finns vissa kvinnliga politiker som har fått en fel syn på männen, som t.ex för att de är starkare, därför borde de fysiska tunga arbetena bäst tillämpad för dem. Ett exempel på sådana jobb kan vara arbete i kolgruvorna.

Debatt kring den allmänna rösträtten

En debatt som förs kring idag om den allmänna rösträtten är att om barn, det vill säga de som inte är myndiga ska även kunna få rösträtt.Vissa personer anser att barnen borde även få rätt att rösta i ett land som har den allmänna rösträtten, eftersom barnen är även människor och att de ska även kunna få lika rättigheter som alla andra. Det finns inga hållbara argument som säger att barnen är mer okunniga, nyckfulla eller själviska jämfört med vuxna. Dessutom är även unga vår framtid, pga att den äldre generationen dör efter en tid, därför borde barnen få rösträtten för att vara med och påverka hur det samhället de lever i ska se ut. Trots dessa positiva argumenten som är riktad mot att barn ska även få rösträtt, så finns det vissa människor som tycker att det inte är ett klokt beslut i samhället. De anser bland annat att barn saknar erfarenhet att fatta ett beslut. Barnen vet förmodligen inte riktigt vilket parti de vill rösta till, eftersom de förstår inte vad är det som innebär och vad detta skulle kunna leda till menar de. En annan orsak till att de tycker att barnen inte ska få rösträtten, är att de anser att barnen är lätt påverkad. De kan bli enkelt lurad av de som försöker att få rösten från barnen med hjälp av t.ex godis.