Alma Johansson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Alma Johansson, född 1881, död 1974, var en svensk missionär som arbetade många år i staden Mush (idag Muş) i dagens östra Turkiet som då administrerades av Osmanska riket. Hon arbetade vid ett tyskt barnhem för föräldralösa armenier. Vid utbrottet av första världskriget började förföljelserna mot de kristna minoriteterna i Osmanska riket att öka. Alma Johansson blev vittne till många av dessa grymheter. Sina upplevelser berättade hon om i skriften Ett folk i landsflykt. Hon lämnade även vittnesmål till tyska och amerikanska diplomater som publicerade uppgifterna. Johansson berättade bland annat om hur kvinnor tog gift för att inte hamna levande i turkarnas händer och hur soldater förde blodiga, sårade kvinnor och barn genom staden medan andra soldater sköt mot dem för att skrämmas. När de sårade föll ner på marken, slog soldaterna dem med bösskolven.

Hon lämnade uppgifter om hur alla barnen på hemmet begärts överlämnade till en hög officer, och hur de sedan tagits till en byggnad utanför staden och mördats.

Aldrig kan jag glömma den synen. Och ingenting kunde man göra för dem!
Armenierna och grekerna, bliva nu systematiskt utrotade, dödade eller jagade från sina hem för att spridas i mindre grupper till långt avlägsna turkiska trakter, där det gives dem att välja mellan att övergå till Islam eller dö för svärd eller av svält
— Alma Johansson

Källa: Ett folk i landsflykt : ett år ur armeniernas historia av Alma Johansson (1:a uppl. 1930, faksimiluppl. 1979)

Minnesstund[redigera | redigera wikitext]

På 90-årsdagen av det armeniska folkmordet, närmare bestämt den 24 april 2005, besökte svenskarmenierna Alma Johanssons grav på Skogskyrkogården i Enskede för att hålla en minnesstund och för att hedra hennes insatser.

Utgivna skrifter[redigera | redigera wikitext]

  • Ett folk i landsflykt : Ett år ur armeniernas historia, Alma Johansson (1930, faksimiluppl. 1979)
  • Armeniskt flyktingliv, Alma Johansson (Kvinnliga Missions Arbetare, Stockholm, 1931)