Alma Johansson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Alma Johansson, född 1881 i Håbo-Tibble i Uppland, död 1974 i Stockholm, var en svensk missionär som arbetade med KMA (Kvinnliga Missionsarbetare) många år i staden Mush (idag Muş) i dagens östra Turkiet som då administrerades av Osmanska riket. Hon arbetade vid ett tyskt barnhem för föräldralösa armenier och tjänstgjorde dessutom som sjuksköterska och barnmorska. Vid utbrottet av första världskriget började förföljelserna mot de kristna minoriteterna i Osmanska riket att öka. Alma Johansson blev vittne till många av dessa grymheter. Sina upplevelser skildrade hon i skriften Ett folk i landsflykt. Hon lämnade även vittnesmål till tyska och amerikanska diplomater som publicerade uppgifterna. Johansson berättade bland annat om hur kvinnor tog gift för att inte hamna levande i turkarnas händer och hur soldater förde blodiga, sårade kvinnor och barn genom staden medan andra soldater sköt mot dem för att skrämmas. När de sårade föll till marken, slog soldaterna ihjäl dem med bösskolven.

Hon lämnade uppgifter om hur alla barnen på hemmet begärts överlämnade till en hög officer med försäkran om att de var i goda händer och skulle återförenas med Alma. Några dagar senare fick hon beskedet att samtliga barn tagits till en byggnad utanför staden och mördats.

Aldrig kan jag glömma den synen. Och ingenting kunde man göra för dem!
Armenierna och grekerna, bliva nu systematiskt utrotade, dödade eller jagade från sina hem för att spridas i mindre grupper till långt avlägsna turkiska trakter, där det gives dem att välja mellan att övergå till Islam eller dö för svärd eller av svält
— Alma Johansson

Alma Johansson kom nedbruten hem till Sverige, men några år senare återvände hon till Konstantinopel för att arbeta bland armeniska flyktingar där. Också där blev hon vittne till ytterligare övergrepp mot armenier - både bofasta och flyktingar från de östra provinserna. När dörren till Konstantinopel stängdes för gott flyttade hon och några medarbetare till Thessaloniki där de i tjugo år försökte lindra de armeniska flyktingarnas nöd.

I Armeniens huvudstad Jerevan finns vid det mäktiga folkmordsmonumentet Tsitsernakaberd en minnesplatta med Alma Johanssons namn.

Den första biografin över Alma Johanssons liv publicerades 2014 på Artos förlag under titeln Tiga kan jag inte: Alma och armenierna av Janne Carlsson.

Källa: Ett folk i landsflykt : ett år ur armeniernas historia av Alma Johansson (1:a uppl. 1930, faksimiluppl. 1979)

Minnesstund[redigera | redigera wikitext]

På 90-årsdagen av det armeniska folkmordet, närmare bestämt den 24 april 2005, besökte svenskarmenierna Alma Johanssons grav på Skogskyrkogården i Enskede för att hålla en minnesstund och för att hedra hennes insatser. Denna minnesstund har sedan dess blivit en fast punkt i det årliga ihågkommandet av folkmordet.

Utgivna skrifter[redigera | redigera wikitext]

  • Ett folk i landsflykt : Ett år ur armeniernas historia, Alma Johansson (1930, faksimiluppl. 1979)
  • Armeniskt flyktingliv, Alma Johansson (Kvinnliga Missions Arbetare, Stockholm, 1931)