Almarestäket

Almarestäket omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna. Ruinerna av borgen syns i bildens centrum, herrgården syns lite mer åt höger över fartygets flagga.

Almarestäket, eller Almare Stäke, även enbart Stäket, är ett sund som förenar fjärdarna Görväln och Skarven i Mälaren. "Allmarestäk" är även ett äldre namn på Stäksön.

Almarna Stæk

Allmarestäk med Dalkarlsbacken och 1600-tals samt 1800-tals färdvägar, karta ca 1860-tal.

Gränssten från 1801.

Platsen hette förut Almarna Stæk. Stæk betyder smalt sund eller pålspärr; Almarna var en by. Stocksund, som omtalas av Snorre Sturlasson i samband med Olav den heliges vikingatåg i Mälaren 1007, har förut ansetts vara detsamma som Almarestäket.

En annan uppfattning är att det är nuvarande Norrström som avses. Två kilometer väster om Almarestäket ligger det så kallade Lilla stäket vid Ryssgraven som antingen anlades såsom ett befästningsverk för biskopar före reformationen eller av ryska krigsfångar under Karl XII:s tid upptagits för att skaffa bättre avlopp. Av denna grav finns inte mycket kvar.

Större delen fylldes igen 1851–1853 då Dalkarlsbacken fick en ny sträckning. Återstoden fylldes 1875 i samband med att Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägars spår anlades. Fanns det något kvar efter det så försvann det definitivt när man drog motorvägen över sundet 1971.

Biskoparnas borg

Ruinhögen efter Biskoparnas borg.

En borg byggdes redan under medeltiden på Stäketsholmen och fungerade som försvarsanläggning för städerna Sigtuna och Uppsala. Borgen nämndes första gången i slutet av 1300-talet och omtalades som nedbränd före 1440, då ärkebiskop Nils Ragvaldsson fick tillåtelse att bygga en ny som stod färdig omkring tio år senare.

Under 1510-talets inrikespolitiska stridigheter innehade biskopen Gustav Trolle borgen som 1516–17 utsattes för belägring av hans huvudmotståndare Sten Sture den yngre. Sten Sture genomdrev 1517, trots uttalat hot om bannlysning, ett beslut i riksrådet om att borgen skulle rivas. Rivningen var uppenbarligen genomförd 1519, då det finns uppgifter om att teglet hade fraktats från Stäket till Stockholm för att återanvändas.

Herrgården

Almarestäkets herrgård är en gård vid Almarestäket i Stockholms-Näs socken, nära Kungsängen. Johan III lät 1582 uppföra en enklare bostad i närheten. År 1799 köptes herrgården av greve och landshövding Samuel af Ugglas, som byggde på det till dess nuvarande skick. Än i dag ägs gården Almarestäket av medlemmar ur samma släkt.

Stäket idag

Idag är Stäket en ort i Järfälla kommun uppdelat på Stäket och Norra Stäket och dess västligaste delar ligger precis innanför kommungränsen mellan Järfälla och Upplands-Bro kommun. Det historiska Stäket ligger numera inom Upplands-Bro kommuns gränser där också Almarestäkets herrgård samt ruinerna av den gamla biskopsborgen finns. I anslutning till resterna av denna borg finns också en obelisk rest under 1800-talet.

• 

  Herrgårdens huvudbyggnad.

• 

  Lusthus i herrgårdens trädgård.

• 

  Kullen på Stäketsholmen där ärkebiskopsborgen var belägen

• 

  Ryssgraven, vy mot norr

Se även

• Stäket, Järfälla kommun
• Stockholms-Näs socken
• Stäketbron (vägtrafik)
• Stäkets rivning
• Dalkarlsbacken
• Stegeborg (olika betydelser)
• Stäksön

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Almarestäket
  Bilder & media
• Almare-Stäkets herrgård
• Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Upplands-Broportalen - temasidan för artiklar om Upplands-Bro.