Amenorré

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Amenorré
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 N91.0 -N91.2
ICD-9 626.0

Amenorré innebär frånvaro av tre eller fler menstruationer hos i övrigt fertila kvinnor.[1] Amenorré kan vara fysiologisk som vid graviditet och hård fysisk träning eller icke-fysiologisk och ett tecken på bakomliggande sjukdom. Ordet kommer från grekiska och kan brytas upp i delarna a = utebliven men = månad rhoia = flöde.

Fysiologisk amenorré[redigera | redigera wikitext]

Fysiologisk amenorré är den vanligaste varianten av utebliven menstruation. Amenorré före puberteten och efter klimakteriet är fysiologiskt normalt liksom i samband med graviditet och amning.

Vid hård fysisk träning kan kvinnor drabbas av amenorré. Tidigare antogs detta slags amenorré bero på ändrad fettsammansättning och högre nivåer av beta-endorfiner, vilket har visat sig inte stämma. [2] Idrottskvinnor med amenorré har också i övrigt samma anatomiska funktioner som idrottskvinnor som menstruerar som vanligt, också vad gäller könshormoner, ämnesomsättningshormoner, och kardiovaskulära funktioner. Den uteblivna menstruationer beror på förändrad aktivitet på luteiniserande hormon (hypogonadotropism), och idrottarna med amenorré har liksom de med menstruation mycket låg ämnesomsättning,[3] jämför hypotyroidism.

Icke-fysiologisk amenorré[redigera | redigera wikitext]

Icke-fysiologisk amenorré är utebliven menstruation som är ett tecken på en bakomliggande sjukdom. Amenorré klassificeras som primär om kvinnan utvecklat sekundära könskaraktäristika utan att börja menstruera vid 16 års ålder, eller att vid 14 års ålder inte ha inträtt i puberteten (försenad pubertet).[4] Tillstånd med anknytning till primär amenorré är bl.a: Turners syndrom, manlig pseudohermafroditism, och andra tillstånd av intersexualism.

Sekundär amenorré innebär att kvinnan menstruerat mer eller mindre regelbundet, där menstruationen sedan upphört i mer än sex månader. Vanliga orsaker är polycystiskt ovariesyndrom, hyperprolaktinemi eller annan endokrin sjukdom, eller att menstruationen upphör till följd av undervikt, anorexia nervosa eller kraftig träning (hypotalam amenorré, se ovan).[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Megan M. Wenner et al, Preserved autonomic function in amenorrheic athletes, Journal of Applied Physiology August 2006 vol. 101 no. 2 590-597
  2. ^ A. B. Loucks, M. Verdun, and E. M. Heath Low energy availability, not stress of exercise, alters LH pulsatility in exercising women J Appl Physiol 84: 37-46, 1998
  3. ^ Megan M. Wenner et al, Preserved autonomic function in amenorrheic athletes, Journal of Applied Physiology August 2006 vol. 101 no. 2 590-597
  4. ^ [a b] Marie Bixo et al, Allmän gynekologi, Läkemedelsboken 2011-2012, s. 503