American Colonization Society

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

The Society for the Colonization of Free People of Color in America, mer känt som The American Colonization Society, samt under förkortningen ACS. Var en amerikansk intresseorganisation grundad 1816 av Henry Clay, John Randolph och Richard Bland Lee vars syfte var att skapa en möjlighet för frigivna svarta slavar att "återvända hem" från USA till Afrika genom att ge dem en fristad där, organisationens huvudsakliga verksamhet pågick fram till 1848. Dess arbete resulterade i skapandet av den afrikanska staten Liberia. Organisationen hade dock aldrig några abolitionistiska mål, vilket är en vanlig missuppfattning.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Under andra halvan av 1700-talet blev det en allt vanligare trend att svarta slavar efter många års arbete frigavs på ålderns höst av sina vita slavägare, oftast med motiveringen att de var för gamla eller för utslitna för att fortsätta arbeta, dessa före detta slavar ägdes visserligen formellt inte av någon slavägare längre, men hade fortfarande ytterst begränsade rättigheter och var i praktiken fortfarande helt beroende av sina forna ägare. Men denna minimala frihet skrämde slavägarna och politikerna, som började frukta att de frigivna slavarna skulle hetsa de ännu förslavade till ett fullskaligt slavuppror. Man hade redan sett det ske en gång när slavarna i den franska kolonin Haiti 1791 gjorde uppror mot sina ägare i sviterna av att den franska revolutionens idéer hade spridit sig över atlanten. Revolten slogs visserligen ner efter ett par år, men effekterna blev förödande för Frankrike som aldrig helt lyckades återetablera sin auktoritet i kolonin och tvingades till slut erkänna Haitis självständighet 1805, det blev den första staten någosnin att bli helt självständig från sin europeiska kolonialmakt. Det var framför allt den unga staten USA, vars ekonomi vid tidpunkten var helt beroende av slaveriet, som oron var som allra störst. Trots detta ökade antalet frigivna slavar helta tiden under åren som följde och politikernas och slavägarnas oro och paranoia likaså.


The American Colonization Society (ACS) växte fram i samband med att detta problem blev en allt viktigare fråga inom den amerikanska inrikespolitiken, dess anhängare menade att lösningen var att om det gick att flytta på de frigivna slavarna bort från slavägarnas marker, där de i de allra flesta fall fortfarande bodde, så skulle problemet med de frigivna slavarna vara löst. Tankarna föll naturligt på Afrika och inspirationen kom till stor del från staden Freetown i den brittiska besittningen Sierra Leone som just skapats som en fristad för frigivna slavar just för att dessas inflytande över de ännu förslavade kraftigt skulle kunna begränsas. ACS bildades officiellt 1816.

Kolonisering och skapandet av Liberia[redigera | redigera wikitext]

ACS fick omgående stort stöd från flera håll, bland annat från abolitionistiska rörelser i USA, vid den här tidpunkten främst kväkare, och slavägare som hade intresse av att få bort de frigivna svarta slavarna som de annars fruktade skulle uppmana till uppror mot slavsamhället. Även inom den amerikanska regeringen, senaten och kongressen fanns ett utbrett stöd för ACS, där var en överväldigande majoritet dock inne på slavägarnas linje snarare än på den abolitionistiska. Syftet med ACS arbete var således inte humanitärt utan snarare ett sätt att röja potentiella orosmoment ur vägen.

Med hjälp av privata donationer och medel från den amerikanska kongressen började företrädare för ACS etablera en koloni på den av västvärlden i stort sett helt outforskade Pepparkusten i västra Afrika (nuvarande Liberia). I januari 1820 satte det första skeppet, Elisabeth, kurs mot Pepparkusten med 88 emigranter ombord. Följande år tilltvingade sig ACS ett område på pepparkusten av en lokal hövding, i ACS:s protokoll kallad Kung Peter, och grundade staden Monrovia, döpt efter den dåvarande amerikanske presidenten James Monroe, den nya kolonin var därmed officiellt etablerad. Under de 20 åren som följde lydde kolonin direkt under ACS och styrdes av vita guvernörer som utvidgade dess territorium till att 1842 omfatta vad som idag utgör Liberias gränser, under denna tid invandrade ytterligare omkring 17 000 frigivna slavar från USA. Dessa kom huvudsakligen från bomullsplantageerna i Maryland, Georgia och Virginia där antalet frigivna slavar var som störst. 1842 valdes Joseph Jenkins Roberts till kolonins förste icke-vita guvernör. 1847 höll ACS dock på att gå i konkurs sedan den amerikanska staten inte längre ville sponsra projektet vilket ledde till att även ett flertal privata donatorer drog sig ur. Därför tvingades ACS förklara kolonin slutligen självständig som Republiken Liberia (Liber från engelskans Liberty) 1847 med den förre guvernören Roberts som president, detta trots att den nya staten inte var ekonomiskt redo att klara sig själv. ACS arbete var därmed avslutat. Liberias självständighet erkändes dock inte av USA förrän 1862.

Ättlingarna till de frigivna slavarna som emigrerat till Liberia, de så kallade Liberia-Amerikanerna, etablerade sig snart som den nya statens lokala överklass och kom att fullständigt dominera Liberias politik fram till 1980-talet.


Denna artikel är baserad på fakta från Engelska Wikipedia.