American League
| American League | |
 En match i American League i New York 2009. | |
| Sport | Baseboll |
|---|---|
| Länder |  USA Kanada |
| Moderorganisation | Major League Baseball (MLB) |
| Grundad | 28 januari 1901 (123 år sedan) |
| Första säsongen | 1901 |
| Fullständigt namn | American League of Professional Baseball Clubs |
| Förkortning | AL |
| Divisioner | East, Central och West |
| Antal klubbar | 15 |
| Uppflyttning till | Ingen |
| Nedflyttning till | Ingen |
| Regerande mästare | Boston Red Sox ((2013)) |
| Flest titlar | New York Yankees ((40)) |
| Webbplats | MLB.com |
American League (AL) är en av de två basebolligor som utgör Major League Baseball (MLB). Den andra ligan är National League (NL).
American League består sedan 2013 av 15 klubbar som är indelade i tre divisioner med fem klubbar i varje: East, Central och West Division. Den senaste förändringen skedde 2013, då Houston Astros flyttade till American League från National League.[1] Sedan 2012 är slutspelsformatet sådant att de tre divisionssegrarna och de två bästa övriga klubbarna (så kallade wild cards) går till slutspel. Wild card-klubbarna möts där först i en match som kallas ALWC, American League Wild Card. Segraren går tillsammans med divisionssegrarna vidare till semifinal i cupform som kallas ALDS, American League Division Series. Vinnarna i ALDS möts i en ligafinal som kallas ALCS, American League Championship Series. ALDS spelas i bäst av fem matcher medan ALCS spelas i bäst av sju matcher. Vinnaren av ALCS möter segraren i NLCS, National League Championship Series, i World Series.[2]
Historia
American League utropade sig som en major league inför säsongen 1901. Eftersom National League varit enda major league sedan 1892 hade ligan haft en särställning inom basebollen. Andra ligor hade samarbetsavtal med klubbarna i National League, men var inte jämbördiga ligor utan betecknades som minor leagues. Ban Johnson, president i Western League som då var en minor league, bedömde att det fanns plats för en till liga på högsta nivå. American League härstammar alltså från en minor league vid namn Western League med klubbar från amerikanska mellanvästern. Inför säsongen 1900 bytte ligan namn till nuvarande American League och tog in nya klubbar från några större städer. Under säsongen 1900 omfattade ligan följande åtta klubbar: Buffalo Bisons, Chicago White Stockings, Cleveland Lake Shores, Detroit Tigers, Indianapolis Hoosiers, Kansas City Blues, Milwaukee Brewers och Minneapolis Millers.
Ligans kontrakt som minor league till National League gick ut i slutet av 1900 och den 28 januari 1901 tillkännagav ledningen för American League att ligan var en ny major league. Ligan etablerade klubbar i Boston och Philadelphia där National League redan hade klubbar, samt anslöt klubbarna från Baltimore och Washington som sparkats ur National League 1900. Sedan började klubbarna i American League att locka över spelare från National League vilket var förödande för den äldre ligan. National League accepterade inte att American League nu var en jämbördig major league, men både spelare och intäkter försvann ur National League.
Efter två års bittra stridigheter slöt de båda konkurrerande ligorna fred genom att skriva under ett avtal, en ny version av det så kallade National Agreement. Där accepterade konkurrenterna varandra som jämlika major leagues och man lovade bland annat att inte ta spelare från varandra.
Redan efter första säsongen flyttade Milwaukee Brewers till St. Louis, en stad som redan hade en National League-klubb och blev St. Louis Browns. 1903 flyttade även Baltimore Orioles och blev New York Highlanders. Det innebar att första "fredsåret" 1903 hade båda ligorna konkurrerande klubbar i fem städer.
Därefter dröjde det till mitten på 1950-talet innan en klubb flyttade till en ny stad. 1954 bytte St. Louis Browns namn och stad till nuvarande Baltimore Orioles. Året därpå, 1955, var det dags för Philadelphia Athletics att flytta västerut och blev Kansas City Athletics. 1961 ändrade Washington Senators sin hemvist till St. Paul/Minneapolis-området och blev Minnesota Twins. Samma år expanderade American League till tio klubbar då Los Angeles Angels och en ny klubb vid namn Washington Senators bildades.
1968 flyttade Kansas City Athletics vidare längre västerut och blev Oakland Athletics. 1969 fick Kansas City ett ny klubb när ligan expanderade igen, Kansas City Royals. Samma år tillkom Seattle Pilots. American League delades även upp i två divisioner, West och East, med sex klubbar i varje. De två segrarna spelade en final, ALCS, där segraren gick till World Series. Redan efter ett år gick Seattle Pilots i konkurs varvid klubben köptes upp och blev Milwaukee Brewers.
1973 införde American League designated hitter-regeln, varvid en utespelare fick slå istället för pitchern.[3] Detta innebar att ett antal äldre spelare samt defensivt sämre spelare fick en större chans att spela eftersom denna DH bara är inne och slår. Denna regel används nu över hela världen förutom i National League och en av proffsligorna i Japan.
1977 utökades American League med Seattle Mariners och kanadensiska Toronto Blue Jays. American League hade då 14 klubbar medan National League fortfarande bestod av tolv klubbar. 1994 delade man upp ligan i tre divisioner, East, Central och West, där West hade fyra klubbar och de två andra divisionerna hade fem klubbar. Detta innebar att man fick tre divisionssegrare plus bästa tvåa till slutspel. Ligan fick införa en semifinal-omgång, kallad ALDS, Division Series, innan ALCS, Championship Series.
1997 började ligorna spela så kallade interleague-matcher för första gången. Det var matcher mot klubbarna i National League i grundserien som räknades in i de ordinarie resultaten och tabellerna. Dessförinnan hade de två ligornas klubbar bara mötts i World Series samt på försäsongen och även uppvisningsmatcher under säsongen, där två klubbar från samma stad eller stat möttes. Nu fick dessa matcher en stor uppmärksamhet och man fick spela derbyn mot sina rivaler. I och med omorganisationen 2013 (se nedan) blev man tvungen att spela fler interleague-matcher för att få det hektiska spelschemat att gå ihop.[4]
1998 gick Tampa Bay Devil Rays med i ligan. Milwaukee Brewers fick samtidigt ta steget över till National League så ligan hade fortfarande 14 klubbar.
2012 ändrades slutspelsformatet så att en femte klubb gick till slutspel.[2] 2013 utökades ligan till 15 klubbar när Houston Astros flyttades över från National League. Astros placerades i West Division, vilket innebar att alla tre divisionerna fick lika många klubbar (fem).[1]
American League kallas ibland för Junior Circuit eftersom ligan är 25 år yngre än National League. Sedan 1903 har segraren i American League mött segraren i National League i World Series, förutom två gånger då finalspelet ställts in. Till och med 2013 har American League vunnit 63 gånger mot 46 för National League. American League-klubben New York Yankees har hela 27 segrar.
Klubbarnas historia
Nuvarande klubbar
East Division
- Baltimore Orioles bildades 1901 i Milwaukee som Milwaukee Brewers, flyttade 1902 till St. Louis och kallades Browns, flyttade 1954 vidare till Baltimore.
- Boston Red Sox bildades 1901, kallades Boston Americans till och med 1907.
- New York Yankees bildades 1901 i Baltimore som Baltimore Orioles, flyttade 1903 till New York och kallades Highlanders till och med 1912.
- Tampa Bay Rays bildades 1998, kallades Tampa Bay Devil Rays till och med 2007.
- Toronto Blue Jays bildades 1977.
Central Division
- Chicago White Sox bildades 1901.
- Cleveland Indians bildades 1901.
- Detroit Tigers bildades 1901.
- Kansas City Royals bildades 1969.
- Minnesota Twins bildades 1901 i Washington som Washington Senators, flyttade 1961 till Minnesota.
West Division
- Houston Astros bildades 1962 som Houston Colt .45s, bytte 1965 namn, överfördes 2013 till American League.
- Los Angeles Angels of Anaheim bildades 1961, kallades Los Angeles Angels 1961–1965, California Angels 1965–1996 och Anaheim Angels 1997–2004.
- Oakland Athletics bildades 1901 i Philadelphia som Philadelphia Athletics, flyttades 1955 till Kansas City och 1968 till Oakland.
- Seattle Mariners bildades 1977.
- Texas Rangers bildades 1961 i Washington som nya Washington Senators, flyttade 1972 till Texas.
Originalklubbarna första säsongen 1901
- Baltimore Orioles (numera New York Yankees)
- Boston Red Sox
- Chicago White Sox
- Cleveland Indians
- Detroit Tigers
- Milwaukee Brewers (numera Baltimore Orioles)
- Philadelphia Athletics (numera Oakland Athletics)
- Washington Senators (numera Minnesota Twins)
Referenser
Noter
- ^ [a b] Bloom, Barry M. (17 november 2011). ”Astros sale to Crane, move to AL approved” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111117&content_id=25992120&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 18 november 2011.
- ^ [a b] Bloom, Barry M. (2 mars 2012). ”Addition of Wild Card berths finalized for 2012” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20120229&content_id=26927024&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 3 mars 2012.
- ^ ”Jan 11, 1973: American League adopts designated hitter rule” (på engelska). History. http://www.history.com/this-day-in-history/american-league-adopts-designated-hitter-rule. Läst 7 juni 2012.
- ^ McCalvy, Adam (17 november 2011). ”Astros' move means year-round Interleague” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111117&content_id=25994986&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 18 november 2011.
Externa länkar
| ||||||||||||||||||||||||||||||