Amiral

För fjärilen amiral, se amiralfjäril.

Chester Nimitz, amerikansk amiral verksam under andra världskriget.

Amiral är en flaggmansgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta. Den näst högsta graden kallas viceamiral och tredje högsta graden är konteramiral. Ordet kan härledas från arabiskans amir-al-bahr, "prinsen av havet", under vilken titel ledaren för den muslimska medelhavsflottan blev känd under 1100-talet. Termen fördes med till Europa av korsriddare, som analogt med latinets admirabilis stavade den "admirable".

Sverige

Svensk gradbeteckning.

I dagens Sverige är praxis att endast kungligheter och överbefälhavare innehar amirals grad, vilket i praktiken innebär att viceamiral är den högsta officersgraden i den svenska flottan. Under 1900-talet har flera tidigare Marinchefer givits den högsta amiralsgraden i samband med deras pension. I dagligt tal tilltalas dock viceamiraler, konteramiraler och flottiljamiraler "amiral". Ett trettiotal amiraler är begravda på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm.

Historik

Äldre amiralsgrader i svenska flottan var Storamiral, översteamiral, underamiral, riksamiral, amiralgeneraler, generalamiral, schoutbynacht m.fl. När den svenska statsförvaltningen reformerades under 1600-talet utgjordes ett av departementen av amiralitetet, chef för amiralitetskollegium blev riksamiralen.

Svenska amiraler av olika grader

Storamiral

Titel på flottans högste styresman näst konungen, i Sverige buren av endast två personer:

• Hertig Karl, sedermera Karl XIII.
• Kronprins Oscar, sedermera konung Oscar I.

Sveriges riksamiraler

Riksamiral var den högsta flaggmansgraden i Sverige; den tredje i rang av de fem höga riksämbetsmännen under 1600-talet. Riksamiralen ledde amiralitetskollegiums arbete.

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Clas Eriksson Fleming Svea rikes amiral		Cirka 1530	1571	1595	13 april 1597
Joakim Scheel		Cirka 1531	1596	11 juni 1602	1606
Axel Ryning Riksens amiral		1552	1602	1611	8 januari 1620
Göran Nilsson Gyllenstierna		31 december 1575	1611	24 augusti 1618
Carl Carlsson Gyllenhielm		4 mars 1574	1620	17 mars 1650
Gabriel Bengtsson Oxenstierna		18 mars 1586	1652	12 december 1656
Carl Gustaf Wrangel		23 december 1613	1657	1664	25 juni 1676
Gustaf Otto Stenbock		7 september 1614	1664	1676	24 september 1685
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

1676 blev Gustaf Otto Stenbock avsatt av Karl XI och istället utnämnd till översteamiral. Med hans död 1685 upphörde ämbetet i denna form. Generalamiralen Hans Wachtmeister, som nu blev konungens förtroendeman i flottans förvaltning, hade en väsentligt annan ställning än den forne riksamiralen.

Sveriges amiralgeneraler

En amiralsgrad, som under Karl XI:s tid innehades av nedan nämnda person, men sedan icke funnits (se även generalamiral).

• Hans Wachtmeister (1641–1714), utnämnd till amiralgeneral 1681. Under åren 1680-1700 lade han ner ett hårt arbete på att rusta upp flottan. När kriget kom 1700 gick Wachtmeister till sjöss i spetsen för sitt livsverk. Anses tillsammans med Henrik af Trolle och Claes Larsson Fleming vara den svenska flottans bästa organisatör genom tiderna.

Sveriges generalamiraler

Gustav III utfärdade 1780 instruktion för generalamiralen, vilken ensam blev K. M:ts ansvarig för örlogsflottans bestånd och förkovran.

Generalamiralsämbetet har beklätts av (siffrorna avser de år de innehaft titeln):

• Lorentz Creutz d.ä. Utnämnd till generalamiral 1675, stupade som sådan i sjöslaget otanför Ölands södra udde 1676.
• Henrik Henriksson Horn af Åminne (1618-1693) Utnämnd till generalamiral 1677 led han på grund av sin totala okunskap om sjövapnet ett fatalt nederlag mot den danske amiralen Nils Juel 1 juli samma år.
• Henrik af Trolle 1780-1784. Anses som den största organisatören av det svenska sjövapnet under 1700-talets mitt.
• Carl August Ehrensvärd 1792-1794
• Johan af Puke 1812
• Victor von Stedingk 1818
• Olof Rudolf Cederström 1823-1828

Sveriges amiraler

• Jakob Bagge
• Bengt Halstensson Bagge 1569
• Claes Larsson Fleming 1620
• Johan Bär 1676
• Erik Carlsson Sjöblad 1676
• Hans Clerck 1676
• Gustaf Adolph Sparre 1690
• Cornelius Ankarstierna
• Evert Fredrik Taube 1700
• Edvard Didrik Taube 1719 (överamiral 1734)
• Carl Ruuth
• Claes Sparre 1712 (överamiral 1715, president i Amiralitetskollegiet 1719-27)
• Theodor Ankarcrona 1742
• Carl Hans Sparre 1754 (president i Amiralitetskollegiet 1759-70)
• Erik Arvid Sparre 1755 (president i Amiralitetskollegiet 1771-75)
• Johan af Puke 1808
• Louis Palander af Vega 1900
• HM Konung Gustaf V 1907
• Greve Carl August Ehrensvärd 1924
• Otto Emil Lybeck 1936
• Fabian Tamm 1947
• HM Konung Gustaf VI Adolf 1950
• Stig H:son Ericson 1961
• HKH Hertigen av Halland (Prins Bertil) 1969
• HM Konung Carl XVI Gustaf 1973
• Bengt Lundvall 1978
• Bror Stefenson 1991

Sveriges viceamiraler

• Olof von Unge, adlad år 1712.
• Carl Olof Cronstedt d.ä.
• Carl Alarik Wachtmeister, 1925, fd Chef för Kustflottan
• Fredrik Riben, 1930, fd Chef för Kustflottan
• Charles de Champs, 1934, 1:a Chefen för Marinen
• Harald Åkermark, 1934, fd Chef för Kustflottan
• Gösta Ehrensvärd, 1938, fd Chef för Kustflottan
• Helge Strömbäck, 1945, fd Chef för Marinen
• Erik af Klint, fd Chef för Kustflottan
• Bertil Berthelsson, 1967, fd Chef för Kustflottan
• Åke Lindemalm 1970, fd Chef för Marinen
• Per Rudberg, 1978, fd Chef för Marinen
• Bengt Schuback, 1984, fd Chef för Marinen
• Dick Börjesson, 1990, fd Chef för Marinen
• Peter Nordbeck, 1994, fd Chef för Marinen
• Frank Rosenius, kungens stabschef, fd vice ÖB

Kända svenska konteramiraler

• Wilhelm Dyrssen 1904 fd chef för kustflottan och Sjöminister
• Carl-Fredrik Algernon (1925-1987), fd chef för krigsmaterielinspektionen
• Claes Tornberg, fd Chef för kustflottan
• Anders Grenstad fd marininspektör
• Jörgen Ericsson fd marininspektör, Chefen för strategiavdelningen (2007-)
• Torsten Lindh fd generalinspektör för marinen
• Arvid Lindman fd statsminister
• Jan Thörnqvist Marininspektör

Tyskland

Tyska amiraler under andra världskriget

• Conrad Albrecht, generalamiral 1939
• Johannes Bachmann, stupad 2 april 1945
• Hermann Böhm, generalamiral 1941
• Wilhelm Canaris, amiral 1940, avrättad 9 april 1945
• Rolf Carls, generalamiral 1940, stupad 15 april 1945
• Otto Ciliax, amiral 1943
• Karl Dönitz, storamiral 1943
• Paul Fanger, stupad 15 april 1945
• Hermann von Fischel, död i rysk krigsfångenskap 1950
• Kurt Fricke, stupad 2 maj 1945
• Hans Georg von Friedeburg, generalamiral 1945, självmord 23 maj 1945
• Günter Guse, död i rysk krigsfångenskap 1953
• Oskar Kummetz, generalamiral 1944
• Günther Lütjens, stupad ombord på Bismarck 27 maj 1941
• Wilhelm Marschall, generalamiral 1943
• Wilhelm Prentzel, självmord 2 maj 1945
• Erich Raeder, storamiral 1939
• Alfred Saalwächter, generalamiral 1940, död i rysk krigsfångenskap 1945
• Otto Schniewind, generalamiral 1944
• Otto von Schrader, självmord 19 juli 1945
• Otto Schultze, generalamiral 1942
• Walter Warzecha, generalamiral 1944
• Karl Witzell, generalamiral 1941

Referenser

• Nordisk familjebok, andra upplagan, Stockholm 1904-1926