Amiral

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Amiralgeneral)
Hoppa till: navigering, sök
För fjärilen amiral, se amiralfjäril.
Chester Nimitz, amerikansk amiral verksam under andra världskriget.

Amiral är en flaggmansgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta. Den näst högsta graden kallas viceamiral och tredje högsta graden är konteramiral. Ordet kan härledas från arabiskans amir-al-bahr, "prinsen av havet", under vilken titel ledaren för den muslimska medelhavsflottan blev känd under 1100-talet. Termen fördes med till Europa av korsriddare, som analogt med latinets admirabilis stavade den "admirable".

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Svensk gradbeteckning.

I dagens Sverige är praxis att endast kungligheter och överbefälhavare innehar amirals grad, vilket i praktiken innebär att viceamiral är den högsta officersgraden i den svenska flottan. Under 1900-talet har flera tidigare Marinchefer givits den högsta amiralsgraden i samband med deras pension. I dagligt tal tilltalas dock viceamiraler, konteramiraler och flottiljamiraler "amiral". Ett trettiotal amiraler är begravdaGalärvarvskyrkogårdenDjurgården i Stockholm.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Äldre amiralsgrader i svenska flottan var Storamiral, översteamiral, underamiral, riksamiral, amiralgeneraler, generalamiral, schoutbynacht med flera. När den svenska statsförvaltningen reformerades under 1600-talet utgjordes ett av departementen av amiralitetet, chef för amiralitetskollegium blev riksamiralen.

Svenska amiraler av olika grader[redigera | redigera wikitext]

Storamiral[redigera | redigera wikitext]

Titel på flottans högste styresman näst konungen, i Sverige buren av endast två personer:

Sveriges riksamiraler[redigera | redigera wikitext]

Riksamiral var den högsta flaggmansgraden i Sverige; den tredje i rang av de fem höga riksämbetsmännen under 1600-talet. Riksamiralen ledde amiralitetskollegiums arbete.

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Clas Eriksson Fleming
Svea rikes amiral
Cirka 1530 1571 1595 13 april 1597
Joakim Scheel[1] Cirka 1531 1596 11 juni 1602 1606
Axel Ryning
Riksens amiral
1552 1602 1611 8 januari 1620
Göran Nilsson Gyllenstierna 31 december 1575 1611 24 augusti 1618
Carl Carlsson Gyllenhielm Carl Carlsson Gyllenhielm.jpg 4 mars 1574 1620 17 mars 1650
Gabriel Bengtsson Oxenstierna 18 mars 1586 1652 12 december 1656
Carl Gustaf Wrangel Carl Gustaf Wrangel 1662.jpg 23 december 1613 1657 1664 25 juni 1676
Gustaf Otto Stenbock Gustaf Otto Stenbock stor.jpg 7 september 1614 1664 1676 24 september 1685
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

1676 blev Gustaf Otto Stenbock avsatt av Karl XI och istället utnämnd till översteamiral. Med hans död 1685 upphörde ämbetet i denna form. Generalamiralen Hans Wachtmeister, som nu blev konungens förtroendeman i flottans förvaltning, hade en väsentligt annan ställning än den forne riksamiralen.

Sveriges amiralgeneraler[redigera | redigera wikitext]

En amiralsgrad, som under Karl XI:s tid innehades av nedan nämnda person, men sedan icke funnits (se även generalamiral).

  • Hans Wachtmeister (1641–1714), utnämnd till amiralgeneral 1681. Under åren 1680-1700 lade han ner ett hårt arbete på att rusta upp flottan. När kriget kom 1700 gick Wachtmeister till sjöss i spetsen för sitt livsverk. Anses tillsammans med Henrik af Trolle och Claes Larsson Fleming vara den svenska flottans bästa organisatör genom tiderna.

Sveriges generalamiraler[redigera | redigera wikitext]

Gustav III utfärdade 1780 instruktion för generalamiralen, vilken ensam blev K. M:ts ansvarig för örlogsflottans bestånd och förkovran.

Generalamiralsämbetet har beklätts av (siffrorna avser de år de innehaft titeln):

Sveriges amiraler[redigera | redigera wikitext]

Sveriges viceamiraler[redigera | redigera wikitext]

Kända svenska konteramiraler[redigera | redigera wikitext]

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Tyska amiraler under andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nordisk familjebok