Amorf struktur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Struktur av kvartsglas, amorf kiseloxid (SiO2).

Amorf struktur används för att beskriva ämnen som saknar en ordnad position hos ämnets atomer.[1] I naturvetenskapen används ordet om oorganiska fasta ämnen som saknar fjärrordning, i motsats till kristallina material som har fjärrordning. Den lokala omgivningen kan däremot vara ordnad och liknar ofta den kristallina motsvarigheten, ett exempel på detta är kvartsglas där kiselatomen alltid omges av fyra syreatomer och syreatomen alltid av två kiselatomer precis som i kristallin kvarts.

Ett exempel på ett amorft ämne är förkolnat trä, träkol, vilket uppstår när man värmer upp cellulosa, t.ex. träbitar, utan syre.[2]

Karakteristiskt för amorfa ämnen är att de saknar en bestämd smältpunkt. Vid uppvärmning blir ett ämne som glas mjukare inom ett smältintervall kring glastemperaturen för att övergå i flytande tillstånd.[3] Uppvärmning kan också orsaka en kristallisering av det amorfa materialet.

Amorf metall[redigera | redigera wikitext]

Materialet hos amorf metall saknar en ordnad atomär struktur. Detta är i motsats till de flesta metaller som vanligtvis har kristallin struktur. Metaller med amorf struktur tillkommer när metall snabbt övergår från flytande till fast form, vanligtvis genom snabb nedkylning. Det är nästan omöjligt att skapa amorfa metallstrukturer. Ett arbete med att ta fram amorf struktur i järnbaserat material har lyckats i en studie på Mittuniversitetet.[4] Tidigare har det setts som när på omöjligt att skapa amorf struktur i metaller. Gallium var tidigare den metall man kommit närmast att lyckas med.[5] Andra benämningar på Amorf metall är även metallglas eller glasmetall.[6] Amorfa metaller kristalliserar innan de smälter.[källa behövs]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet amorf kommer från grekiskan amorphos som betyder 'oformlig' eller 'formlös', strukturlös.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”amorf”. Rikstermbanken. http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=60480. 
  2. ^ ”Kol”. Svensk Uppslagsbok. http://svenskuppslagsbok.se/tag/trakol/. 
  3. ^ ”The Science and Engineering of Materials Kap 15-16”. Linköpings Universitet. http://www.iei.liu.se/trateknik/utbildning/tcm005/internwebb-for-tcm005/kursmaterial/1.179156/TCM005_F_Malmstenplastxhandouts.pdf. 
  4. ^ ”Tillverkning av amorf metall”. Mittuniversitetet Sverige. 2012. http://www.miun.se/sv/press/pressmeddelanden/Pressarkiv/2012/Varldsunikt-genombrott-for-tillverkning-av-amorf-metall/. 
  5. ^ ”Fasta tillståndets fysik”. University of Helsinki. 2003. Arkiverad från originalet den 2007-07-01. http://web.archive.org/web/20070701122748/http://beam.acclab.helsinki.fi/~knordlun/ftf/ftf1.pdf. 
  6. ^ ”Metallglas”. Nationalencyklopedin. 2010. http://www.ne.se/metallglas. 

Se även[redigera | redigera wikitext]