Ampères lag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Magnetfält kring en elektrisk ledare.

Ampères lag, lag inom elektrodynamik som beskriver det magnetfält som alstras av en elektrisk ström. Lagen upptäcktes av André-Marie Ampère och formuleras att cirkulationsintegralen av den magnetiska fältstyrkan H är lika med strömmen innesluten av konturen, eller

\oint_C \mathbf{H} \cdot d\mathbf{s} = I_{\mathrm{innesluten}} .

Lagen kan härledas från den differentiella formen av Ampères lag,

\nabla \times \mathbf{H} = \mathbf{J}_f + \frac{\partial \mathbf{D}} {\partial t},

som utgör en av Maxwells elektromagnetiska ekvationer.

Tillämpning på en cirkelformig kontur med radie r centrerad kring en rak ledare med ström I ger att den magnetiska fältstyrkan H ges som 2πr H = I, eller att den magnetiska flödestätheten B(r) = μ0H = 2.10-7 I / r där μ0 är den magnetiska permeabiliteten i vakuum. I Internationella måttenhetssystemet (SI) används denna form i definitionen av enheten ampere, via den kraft som verkar ömsesidigt på två oändliga och parallella ledare uppbärandes en lika stor ström.

Se även[redigera | redigera wikitext]