Amphion (fartyg)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Naval Ensign of Sweden.svg Amphion
Amphion som logementsfartyg.
Amphion som logementsfartyg.
Allmänt
Typ specialbyggd turuma
Historik
Beställd Gustav III
Byggnadsvarv Djurgårdsvarvet
Sjösatt 1778
Öde Togs ur tjänst 14 mars 1873 och utrangerades den 26 augusti 1884
Tekniska data
Längd 33 m
Bredd 6,7 m
Djupgående 2,4 m
Kraftkälla Tvåmastad skonert, kunde även drivas fram med 16 par åror.
Besättning 150 man
Bestyckning Några nickhakar för salutskott

Amphion var en kraftigt modifierad turuma ritad av Fredrik Henrik af Chapman, byggd på Djurgårdsvarvet i Stockholm sommaren 1778 och sjösatt samma år. Amphion, namngiven efter Zeus son och kulturens beskyddare inom den grekiska mytologin, fungerade som kunglig lustjakt och stabsfartyg. I grunden var fartyget en skärgårdsfregatt av typen turuma, men på Gustav III:s begäran byggdes den utan tunga kanoner och avvek därför tydlig från övriga fartyg av samma typ.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Amphion ritades 1777 som kunglig lustjakt åt Gustav III. Den var mindre än krigsfartygen, 33,5 m lång och 6,8 m bred, och hade bara två master med en skonertrigg (senare omriggad som en brigantin). Chapman hade till en början avsett att den skulle vara bestyckad ungefär som de större fartygen, men på kungens begäran begränsades beväpningen till enbart nickhakar. Amphion utsmyckades i gustaviansk stil, en stramare inhemsk tolkning av rokoko, med en stor kajuta med takfönster som var väl lämpad för kungliga audienser och möten.[1]

Amphion var överlag en dålig seglare och mycket tung att ro. Redan vid den första seglatsen med Gustav III ombord, från Karlskrona till Stockholm, höll hon på att förlisa i en kastby när fartyget kom till Stockholms skärgård. Kungen gick därför iland redan på Dalarö. Därefter användes den mest för utflykter på Mälaren och senare som logementsfartyg.

Hon tjänstgjorde som stabsfartyg åt kung Gustav III under ryska kriget 1788-1790 men visade sig så långsam att kungen var tvungen att överge henne under det dramatiska Viborgska gatloppet 1790.[1]

År 1884 höggs Amphion upp till ved, Galjonsfiguren och akterkastellet med det kungliga befälsrummet bevarades och finns idag utställt på Sjöhistoriska museet i Stockholm. De bevarade delarna genomgick en konservering och restaurering mellan 2003-2006, vilken utfördes av Ateljé Catellani.

Det nuvarande akterkastellet tillkom 1791 efter att fartyget blivit skadad vid slutet av Gustav III:s ryska krig. Det tidigare akterkastellet saknade kungligt namnchiffer, och de fyra fönsterinramningarna var av en enklare utformning.

Bilder från Sjöhistoriska museet[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Harris (1998), s. 87-88

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Harris, Daniel G, Fredrik Henrik af Chapman: den förste skeppsbyggnadsarkitekten och hans verk. (översättning av Roderick Klintebo), Literatim, Stockholm. 1998. ISBN 91-973075-0-5.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Liljeblad, Karl Fredrik (red.) (2007). Konserveringen & restaureringen av Amphion (småskrift). Sjöhistoriska museet. ISBN 978-91-976833-0-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]