Amsterdam Centraal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 52°22′42″N 4°54′0″Ö / 52.37833°N 4.90000°Ö / 52.37833; 4.90000

Amsterdam centralstation
Centraal.jpg
Stationshuset
Stationsinformation
Ort Amsterdam
Öppnade 1889
Trafikeras av Nederlandse Spoorwegen
Ägare Nederlandse Spoorwegen
Trafiktyp Fjärrtåg, regionaltåg, pendeltåg
Kapacitet
Antal spår 15
Spår under jord 2
Passagerare per år 250 000/dag
Förbindelser
Övriga trafikslag Tunnelbana: 51,53,54
Spårvagn: 1,2,5,4,9,13,16,17,24,25
Färja
Buss
Stationssignatur Asd

Station Amsterdam Centraal är den centrala järnvägsstationen i Amsterdam. Amsterdam Centraal är ritad av arkitekterna Pierre Cuypers och Al Van Gendt, och öppnades år 1889. Den är byggd på tre öar i vattnet IJ framför det som innan dess var stadens "framsida". Byggnaden liknar Rijksmuseum, som öppnades år 1885, även det ritat av Cuypers.

Stationen har 15 spår och de sex perrongerna nås av de resande via gångar underifrån. Stationen är uppbyggd på vanligt 1800-talssätt, med en pampig fasadbyggnad innehållande väntsalar, biljettkontor m.m. och bakom den en tåghall i stål och glas. Men den har också en ovanlig layout eftersom spåren inte bara ligger bredvid varandra på vanligt sätt, utan också efter varandra: I östra delen ligger alltså "Spår 2a" och i västra delen "Spår 2b". De flesta tåg som stannar på stationen har inte Amsterdam Centraal som ändpunkt, utan kör vidare till en annan station i Amsterdam eller till en annan del av landet. Anledningen till detta är att det knappast finns någon rangerbangård här på grund av bristen på utrymme i den centrala staden.

Varje dag passerar ca 250 000 passagerare (tågresenärer) stationen, den är därmed det den mest trafikerade järnvägsstationen i Nederländerna och ligger före den näst mest trafikerade, Utrecht Centraal. Stationen är en av de viktigaste knutpunkterna i Nederländernas järnvägsnät. Det är tät tågtrafik från centralen till Schiphol station som ligger under Schiphol-flygplatsen. Amsterdams central är även ändstation för höghastighetstågen till Tyskland (ICE), Belgien (Fyra) och Frankrike (Thalys).

Amsterdam har även tre andra centraler Amsterdam Sloterdijk, Amsterdam Zuid samt Amsterdam Bijlmer Arena.

Övriga kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Här börjar också 3 linjer av Amsterdams tunnelbana, nämligen nummer 51, 53 och 54. Ungefär 100 bussar per timme avgår från hållplatser runt stationen. De flesta av stadens spårvagnslinjer har sin ändpunkt på torget framför stationen. Tre färjelinjer lägger till direkt bakom stationen.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2015 pågår omfattande om- och tillbyggnadsarbeten i och omkring stationen:

  • En ny tunnelbanestation mitt under järnvägsstationen (Noord/zuidlijn).
  • En ny busstation på baksidan, förhöjt placerad mellan stationen och vattnet och övertäckt med ett bågformat glastak.
  • En biltunnel från öst till väst på baksidan av stationen.
  • Nya färjelägen för båtarna till Amsterdam Noord på baksidan.
  • En "waterfront-promenad" på baksidan, i direkt förbindelse med torget på framsidan (där bussarna ska försvinna), via nya bredare tunnlar under perrongerna.
  • Två nya gångtunnlar under spåren så att man kan gå på marknivo från centrum till kajen utan att passera spärrlinjerna. Här kommer också diverse affärer och restauranger.
  • En ny cykelparkering för 7000 cyklar under torget framför stationen.

Amsterdam Centraal ska enligt planerna i framtiden få lämna över rollen som huvudstation i Amsterdam till stationen Amsterdam Zuid ("Södra Station"). Man planerar till exempel att låta alla höghastighetståg till och från utlandet gå till station Zuid i stället för Centraal, när den nya tunnelbanelinjen Noord/zuidlijn är klar 2017.

Bilder[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]