Mäster Amund

Mäster Amund (ibland kallad Anund) var en kyrkomålare som var verksam i slutet av 1400-talet. Verksamhetsområdet var trakterna kring Vättern och Vänern. Hans främsta till modern tid bevarade verk var målningarna i Södra Rådas långhus. Dessa målningar var unika då de förutom årtalet 1494 också var signerade av konstnären. Kyrkan totalförstördes vid ett pyromandåd 2001. Statens historiska museum (SHM) och andra lyckades dokumentera målningarna innan branden.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Amunds levnadsdata är helt okända och vi känner honom endast som kyrkomålare, där hans produktion är omfattande. Hans verk hör hemma i 1400-talets Götaland med en tydlig traditionsbundenhet och skiljer sig därmed från den samtida i svealandskapen. Han bygger på traditionen från den birgittinska målarskolan i Vadstena som blivit norm för måleriet i vätterlandskapen. Måleriet odlades av utbildade yrkesmän i Vadstena kloster där Risingemästaren och Nils Håkansson vid 1400-talets mitt intog en ledande ställning. Från Risingemästaren övertar Anund tekniken med ornamentinramade medaljonger.

Åke Nisbeth har i Personhistorisk tidskrift genom sina ingående forskningar konstaterat att Amund var född eller i varje fall uppvuxen i Skänninge.

Konstnärskap[redigera | redigera wikitext]

Amunds konstnärskap och särprägel utgår från en folklig bakgrund. Han utgör en länk mellan allmogemåleriet och det mer avancerade medeltidsmåleriet. Bortsett från en del enskildheter har hans målningar en stor dekorativ verkan. Hans ornamentala fantasi är mycket framträdande; han leker gärna med djurgestalter och blandar in gycklarmässiga figurer som bärare av medaljonger innehållande bibliska scener. Han åskådliggör gärna trosbekännelsen i bild, liknelser och helgon legender.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Mäster Amund och/eller hans skola tillskrivs många kalkmålningar i Småland, Västergötland och Östergötland. Trots svårigheter att identifiera konstnärer bakom senmedeltida målningar har man på konsthistorisk väg kommit till slutsatsen att han personligen stått bakom målningarna i Gökhems kyrka (Västergötland), Asks kyrka och Appuna kyrka (båda i Östergötland). Amund och Amunds grupp tillskrivs också fragmenten i Västra Gerums kyrka, samt de försvunna målningarna i Visnum och Fivelstad.

Verk tillskrivna Amund och hans skola

Tveksam attribution

Kaga kyrka, Östergötland

Försvunna verk

Appuna kyrka, Östergötland
Dala kyrka, Västergötland
Fivelstads kyrka, Östergötland
Gränna kyrka, Småland
Lofta kyrka, Småland
Södra Råda gamla kyrka, Värmland, 1494
Visnum

Gallerier över Mäster Amunds verk[redigera | redigera wikitext]

Målningarna i Södra Råda kyrka[redigera | redigera wikitext]

Långhusets östvägg, Yttersta domen.
Syndarna dras in i helvetesgapet av djävulen och hans assistent.
Bildsviter i medaljonger. Här bl.a. "Brodermordet".
Sankt Göran

Gökhems kyrka[redigera | redigera wikitext]

Målningarna i Gökhems valv har aldrig varit överkalkade och är därför i ovanligt bra skick. De restuscherades dock 1913 och 1928. Väggarnas målningar har varit överkalkade och tagits fram senare. De är mycket blekta och i dåligt skick.

Gökhems kyrka, interiör.
Valven med skapelseberättelsen
Oretuscherad vägg
Medaljongbärare som håller upp den skapande guden.

Hammarö kyrka, Värmland[redigera | redigera wikitext]

Korets västvägg
Adam och Eva
Abel och Kain
Kain och korparna

Marbäcks kyrka, Småland[redigera | redigera wikitext]

Målningarna gjorda av Amunds efterföljare, sett från håll.
Skapelseberättelsen, utförd på tidigt 1500-tal
Inledningen till Skapelseberättelsen
Gud skapar himmel och jord

Säby Kyrka, Småland[redigera | redigera wikitext]

På första bilden har Maria från Magdala ett krus med parfym och Sankta Ursula har en pil. Det ser ut som en orm eller något som kommer upp ur en knappt synlig kalk (giftbägare) hos Johannes, då är det aposteln.^[2] Sankta Katarina av Vadstena (1332 - 1381) var Heliga Birgittas dotter. SHM anger Amunds grupp som upphov till dessa målningar.

Johannes, Katarina av Vadstena, Maria Magdalena och Sankta Ursula.
Kalvariegrupp, d.v.s. Maria och Johannes aposteln sörjer vid korset, tillsammans med varierande andra.
Kain och Abel, offret.
Den klassiska ikonen, Maria och Jesusbarnet

Ask kyrka, Östergötland[redigera | redigera wikitext]

Noa och arken i mitten.
Hieronumus, skyddshelgon för översättare och bibliotekarier.
Evangelisten Johannes
Habackuk, en av de mindre profeterna i GT.
Ambrosius, kyrkofader och helgon.
Superbia, högmod och dess symbol påfågel.
Luxuria, vällust.
Acedia, lättja och dess symbol åsnan.

Kaga kyrka, Östergötland[redigera | redigera wikitext]

Kalkmålningarna i Kaga är utförda av en oidentifierad upphovsman, men någon i kretsen kring Amund och Risingemästaren enligt SHM.^[1] Sankta Katarina av Alexandria är skyddshelgon för bl.a. flickor, sjuksköterskor, filosofer och bibliotekarier, samt Filosofiska fakulteten i Paris. Mycket populär bland kvinnliga studenter. Det blev kontrovers när hon uteslöts av Påven på 1960-talet, så nu får hon vara med igen.^[3] (Det finns även kalkmålningar från 1200-talet i Kaga)

Berättelsen om Johannes döparens död, Salome och Herodes Antipas.
1. Johannes tas från fängelset.
2. Ställs inför Herodes...
3. ...som beordrar halshuggning på begäran av Salome...
4. ..som presenterar Johannes huvud på ett fat.
En ganska brutal historia som medeltidens barn fick ta del av.
Brottning
Simson och lejonet strax innan han sliter det i stycken med rå muskelkraft.
Sankta Katarina av Alexandria med sitt attribut taggigt hjul.
Kakwkylla / Kakukylla, det nordiska helgonet som skyddar oss mot råttor.
Takdekorationer
Ornamentik

Övriga kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Ekebyborna kyrka, Caritas
Ekebyborna kyrka, Desperatio
Kumlaby kyrka och en målning föreställande Sankt Kristoffer, de vägfarandes skyddshelgon.
Vilske Kleva
Västra Gerum, Superbia, en symbol för högmod.
Kungslena kyrkas målningar av Amund är mycket fragmentariska. I övrigt en vacker kyrka med senare målerier.
Vårfrukyrkan i Skänninge har bara några få blekta fragment kvar. Bränder, reformation och ombyggnader har gjort sitt.
Blekt fragment, Korsberga kyrka.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Södra Råda gamla kyrka (rekonstruktion)

Götene kyrka

Källor[redigera | redigera wikitext]

En bok om Södra Råda gamla kyrka. Värmlands museum 1963. Uppsala 1963.
Söderberg, Bengt G. Svenska kyrkomålningar från medeltiden. Stockholm, 1951.
Svenskt konstnärslexikon, band I, sid. 57, Allhems förlag, Malmö 1952
Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus.
Nisbeth Åke. Målaren Amund, borgmästare i Skänninge. Personhistorisk tidskrift 2004:2.
Lodwick, Marcus. Konstguiden, myter och symboler. Alfabeta 2002.