Amy Levy
| Amy Levy | |
 | |
| Född | 10 november 1861[1][2][3] London |
|---|---|
| Död | 10 september 1889[1][2][3] (27 år) London |
| Begravd | Balls Pond Road Cemetery |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Newnham College[1] Brighton Girls  |
| Sysselsättning | Poet[4], författare |
| Redigera Wikidata | |
Amy Levy, född 10 november 1861 i Clapham, London, död 10 september 1889, var en brittisk poet, romanförfattare och essäist. Det finns en feministisk tematik i hennes verk. Hennes sentimentala berättelser utkom under 1888 och 1889 i tidskriften Temple Bar och hon bidrog även till Oscar Wildes damtidning Woman's World.
Amy Levy blev 1879 den andra judiska kvinnan som studerade vid Cambridge.[5]
Under ett besök i Florens vintern 1886 träffade Levy Violet Paget, även känd som Vernon Lee. Hon skrev kärleksdikterna "To Vernon Lee" och "New Love, New Life" till henne.[5]
Amy Levy led av depression och tog sitt liv 27 år gammal.[6] Hon var tydlig i sin önskan att bli kremerad, och blev den första judiska kvinnan att kremeras i England.[7]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Xantippe and Other Verses (E. Johnson, 1881)
- A Minor Poet, and Other Verse (1884, T. Fisher Unwin, 1884).
- Reuben Sachs: A Sketch (1888)
- The Romance of a Shop (1888)
- A London Plane-Tree, and Other Verse (T. Fisher Unwin, 1889)
- Miss Meredith (1889)
- The Complete Novels and Selected Writings of Amy Levy: 1861–1889 (1993)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Amy Levy, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] FemBios databas, Amy Levy, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Poets.org, läst: 18 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Beckman, Linda Hunt (7 juli 2021). ”Amy Levy” (på engelska). Shalvi/Hyman Encyclopedia of Jewish Women.. Jewish Women's Archive. https://jwa.org/encyclopedia/article/levy-amy. Läst 30 september 2023.
- ^ Amy Levy. E-notes. Läst 15 januari 2011.
- ^ Medd, Jodie (2015). The Cambridge companion to lesbian literature. Cambridge Companions to Literature. Cambridge University Press. sid. s.127. ISBN 978-1-107-05400-4. Läst 30 september 2023
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|