Amygdala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ett släkte av skalbaggar, se Amygdala (djur).
Amygdala i hjärnan

Amygdala (latin corpus amygdaloideum, svenska mandelkärnan) är två mandelformade delar av hjärnan. De utgör en del av limbiska systemet och tros ha en funktion vid uppkomsten av såväl fruktan som njutning och därigenom spela en viktig roll för patologiska tillstånd som aggression, ångest, autism, depression, narkolepsi, paniksyndrom, posttraumatisk stress och olika fobier.

Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i talamus om till olika områden av hjärnbarken beroende på vilken typ av stimuli det gäller. Därefter analyseras informationen vidare i en serie stationer i hjärnbarken. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare och snabbare bana från talamus. Från amygdala aktiveras dels områden i hypotalamus, som kontrollerar autonoma förändringar som pulsökning och handsvett, dels ett område i mitthjärnan, som kontrollerar försvarsreaktioner som orörlighet, flykt och försvar.

Det har även på senare tid påvisats genom olika studier att amygdala antingen inte existerar eller att den är "avstängd" hos en psykopat. Det är troligtvis den största anledningen till att psykopater inte hyser någon empati eller känslor som sorg, skuldkänslor etc.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Purves, D., Augustine, G.J., Fitzpatrick, D., Hall, W.C., LaMantia, A-S., McNamara, J.O., White, L.E. (2008) Neuroscience, fjärde utgåvan. Sinauer Associates, inc. Sunderland, MA, USA.