Anabola steroider

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Anabola steroider är syntetiska derivat av det manliga könshormonet testosteron. Namnet kommer av att de stimulerar anabolism (och hämmar katabolism),[1] och att de är steroidhormoner.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Anabola steroider har en etablerad användning inom sjukvården vid ett antal sjukdomstillstånd. Bland dessa kan nämnas kroniskt vävnadsnedbrytande sjukdomar. Transsexuella män (female-to-male) som genomgår könskorrigering tar också anabola steroider.

Många av dem som brukar anabola steroider finns bland idrottare, både professionella och motionärer. Dessa tar anabola steroider för att kunna prestera mer eller för att förändra sin fysik. Speciellt inom kraftsporter förekommer bruk av anabola steroider för att öka muskelstyrkan. Anabola steroider kan även användas som hjälp för att öka muskelvolymen och doping med anabola steroider förekommer inom kroppsbyggande. Även en del motionärer som inte har för avsikt att tävla som exempelvis kroppsbyggare brukar anabola steroider, då enbart av estetiska skäl, för att få en mer muskulös fysik. Anabola steroider klassificeras som dopning enligt Riksidrottsförbundet.[2] Sverige har bland världens strängaste lagar om det. Men anabola steroider är även lagligt i stora delar av världen.

Effekter[redigera | redigera wikitext]

Anabola steroider har framförallt två effekter: en anabol (vävnadsuppbyggande) och en androgen (förmanligande) effekt. Vid framställningen av en anabol steroid eftersträvas vanligen den anabola effekten medan man försöker hålla tillbaka den androgena. Ingen anabol steroid helt utan androgena effekter har kunnat tas fram.

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

Bruk av anabola steroider i medicinskt syfte har endast måttlig mängd biverkningar men de höga doser som intas för att uppnå effekt i dopingsyfte genererar en stor mängd biverkningar, bland annat högt blodtryck, förhöjda blodfetter, svår akne, permanent håravfall och cancer[källa behövs]. För kvinnor tillkommer biverkningar som ökad kroppsbehåring (till exempel skägg), förstoring av klitoris, sänkt röstläge (basröst) och menstruationsstörningar. Biverkningar specifika för män är förkrympta testiklar, infertilitet, kraftig haka, basröst och ökad risk för prostatacancer.[källa behövs]

På senare år har man inom bland annat polisväsendet och socialtjänsten uppmärksammat att anabola steroider troligen ger upphov till ett psykiskt beroende och verka utlösande för ett våldsamt beteende men då är även alkohol med i bilden .[3][4] Om själva testosteronet ligger bakom aggression är dock kontroversiellt eftersom det finns även forskare och studier som hävdar att testosteron inte har något med aggression att göra och vice vers.[5] [6]

Historia och syntetisering[redigera | redigera wikitext]

Steroiderna isolerades, identifierades och syntesiserades under 1930-talet. Bland de första var Adolf Butenandt, som 1931 i Tyskland lyckades framställa 15 mg Androstenon (5α-androst-16-en-3-on) ur urin. 1934 lyckades Leopold Ruzicka, en schweizare syntetisera ämnet. 1935 lyckades han och A. Wettstein framställa Testosteronet (Androsten-3-one-17-ol), vilket 1939 års nobelpris gavs för i kemi (Adolf Butenandt & Lavoslav Ružička).

Försök på människor började 1937.[källa behövs]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se MeSH
  2. ^ www.rf.se
  3. ^ Pibiri, F (2006). ”Neurosteroids regulate mouse aggression induced by anabolic androgenic steroids.”. Neuroreport 17 (14): ss. 1537–41. doi:10.1097/01.wnr.0000234752.03808.b2. PMID 16957604. 
  4. ^ Choi, P.Y.L. (2004). ”High-Dose Anabolic Steroids in Strength Athletes: Effects Upon Hostility and Aggression”. Human Psychopharmacology: Clinical and Experimental 5: ss. 3497–356. doi:10.1002/hup.470050407. http://www3.interscience.wiley.com/cgi-bin/abstract/109710653/ABSTRACT. 
  5. ^ http://fof.se/tidning/2010/2/testosteron-starker-sinnet-for-rattvisa lät 2014-05-31
  6. ^ http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/urologi/studie-avlivar-myt-om-testosteron/ läst 2014-05-31

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]