Anas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anas
Gräsand (Anas platyrhynchos) - en typisk representant för släktet Anas.
Gräsand (Anas platyrhynchos) - en typisk representant för släktet Anas.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Egentliga andfåglar
Anatidae
Underfamilj Änder
Anatinae
Släkte Anas
Vetenskapligt namn
§ Anas
Auktor Linné, 1758
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om fåglar med

Anas är ett släkte inom underfamiljen änder (Anatinae) som kategoriseras som simänder. Anas är med fyrtiotalet arter det största släktet inom familjen egentliga andfåglar (Anatidae) och omfattar grupperna gräsänder, bläsänder, krickor, stjärtänder och skedänder.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Detta släktes fylogeni är bland de mer förvirrande bland levande fåglar. Forskningen hämmas av det faktum att utkristalliseringen av de två största grupperna inom släktet - krickorna och gräsandsgruppen - skedde snabbt och relativt sent - ungefär under mellersta till sen Pleistocen. Utöver detta har även hybridisering under en lång tid spelat en viktig roll i släktets evolution, där hybridisering inom undersläktena varit vanliga och hybridisering mellan undersläkten inte varit ovanliga och där avkomman varit fullt fertil.[1] På grund av detta är släktskapet mellan arterna svåra att specificera och analyser av mtDNA sekvenser ger tvetydiga svar.[2]

Några av de större kladerna går att avgöra. Exempelvis gräsandsgruppen, som traditionellt omfattar släktets typ och utgör en monofyletisk grupp. Däremot är exempelvis krickornas fylogeni mycket förbryllande.

Det är ganska klart att de klader inom underfamiljen Anatinae, som är mer avlägset besläktade med gräsandsgruppen än vad bläsänderna är, borde separeras från släktet och placeras i egna släkten. Detta skulle omfatta gulkindad kricka (A. formosa), årta(A. querquedula), änderna inom den fläckiga, svarthättade Punanetta-gruppen (se nedan), skedänderna och de andra blåvingade arterna. I stort kan man säga att den sista stora diskussionen kring vilka taxa som ska inkluderas i släktet Anas rör huruvida bläsänderna ska ingå i släktet Anas eller placeras i ett eget släkte tillsammans med snatterand (Anas strepera) och praktand (Anas falcata). Bläsandsgruppen har å ena sidan en mycket distinkt morfologi[3] och ett specifikt beteende[4], men där de särskiljande faktorerna i analyser baserade på den mitokondriella genen för enzymet cytokrom b är få gentemot gräsandsgruppen.

Arter inom släktet[redigera | redigera wikitext]

Kanelårta (A. cyanoptera) - representant för gruppen Spatula.
Bläsand (A. penelope) - representant för bläsandsgruppen Mereca.
Kastanjekricka (A. castanea) - representant för gruppen krickor Nettion.

Den följande uppställningen baseras på morfologiska[3], molekulära[5] och beteendemässiga[4] karaktärer och presenterar synbara större evolutionära grupper.

Indiska Oceanen -kladen
Grön vingade/röd- och grönhuvade -kladen
Nyzeeländska-kladen
  • Undersläktet Melananas (kanske inkluderas i undersläktet Anas)
  • Undersläktet Anas (inkluderar gräsandsgruppen och nära besläktade arter)
Afrikanska arter
Amerikanska -kladen
Stillahavs -kladen (Den utdöda gruppen Mao-Nalos som levde på Hawaii härstammar från denna klad.)
Oklar tillhörighet

Arter som tidigare placerades inom släktet Anas[redigera | redigera wikitext]

Fossila arter som placeras inom släktet Anas[redigera | redigera wikitext]

Släktskapen är mestadels oklara

  • Anas isarensis (Sen Miocen i Aumeister, Tysklad)
  • Anas greeni (Sen miocen?/tidig Pliocen i South Dakota, USA)
  • Anas ogallalae (Sen Miocen?/tidig Pliocen i Kansas, USA)
  • Anas pullulans (Sen Miocen?/tidig Pliocen i Juntura, USA)
  • Anas eppelsheimensis (Tidig Pliocen i Eppelsheim, Tyskland)
  • Anas bunkeri (Tidig? - mellersta Pliocen - tidig pleistocen i USA)
  • Anas pachyscelus (Sen Pleistocen i Shore Hills, Bermuda)
  • Anas schneideri (Sen Pleistocen i Little Box Elder Cave, USA)
  • Anas cheuen (Mellersta Pleistocen i Argentina)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carboneras 1992
  2. ^ e.g. Kulikova et al. 2005
  3. ^ [a b] Livezey 1991
  4. ^ [a b] Johnson et al. 2000
  5. ^ Johnson & Sorenson 1999, McCracken et al. 2001

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson Birds of the World, 2001, CD-rom

Delar av artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel Anas i april 2007 där följande källor anges:

  • Carboneras, Carles (1992): Family Anatidae (Ducks, Geese and Swans). In, del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (editors): Handbook of Birds of the World, Volume 1: Ostrich to Ducks: 536-629. Lynx Edicions, Barcelona. ISBN 84-87334-10-5
  • Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805. PDF fulltext
  • Johnson, Kevin P. McKinney, Frank; Wilson, Robert & Sorenson, Michael D. (2000): The evolution of postcopulatory displays in dabbling ducks (Anatini): a phylogenetic perspective. Animal Behaviour 59(5): 953–963 PDF fulltext
  • Kulikova, Irina V.; Drovetski, S. V.; Gibson, D. D.; Harrigan, R. J.; Rohwer, S.; Sorenson, Michael D.; Winker, K.; Zhuravlev, Yury N. & McCracken, Kevin G. (2005): Phylogeography of the Mallard (Anas platyrhynchos): Hybridization, dispersal, and lineage sorting contribute to complex geographic structure. Auk 122(3): 949-965. [English with Russian abstract] DOI: 10.1642/0004-8038(2005)122[0949:POTMAP]2.0.CO;2 PDF fulltext Erratum: Auk 122(4): 1309. DOI: 10.1642/0004-8038(2005)122[0949:POTMAP]2.0.CO;2
  • Livezey, B. C. (1991): A phylogenetic analysis and classification of recent dabbling ducks (Tribe Anatini) based on comparative morphology. Auk 108(3): 471–507. PDF fulltext
  • McCracken, Kevin G.; Johnson, William P. & Sheldon, Frederick H. (2001): Molecular population genetics, phylogeography, and conservation biology of the mottled duck (Anas fulvigula). Conservation Genetics 2(2): 87–102. doi:10.1023/A:1011858312115 PDF fulltext
  • Sorenson et al (1999): Relationships of the extinct moa-nalos, flightless Hawaiian waterfowl, based on ancient DNA. Proceedings of the Royal Society.