Sumpand

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Anas hottentota)
Sumpand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteSpatula
ArtSumpand
S. hottentota
Vetenskapligt namn
§ Spatula hottentota
Auktor(Eyton, 1838)
Synonymer
Hottentotkricka
Anas hottentota

Sumpand[2] (Spatula hottentota) är en afrikansk fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Sumpanden är en mycket liten (30-35 cm) andfågel med mörk hjässa, gräddgula kinder och en diagnostisk mörk fläck från örontäckarna bak i nacken. Den är mycket mindre än ytligt lika rödnäbbad and med blå, ej röd näbb. I flykten syns en grön vingspegel och vit vingbakkant samt svartvit vingundersida. Fågeln är tystlåten, men yttrar ett ljust kvackande när den tar till vingarna.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer lokalt i Afrika söder om Sahara och på Madagaskar. Den är en häckande flyttfågel i östra och södra Afrika, från Sudan och Etiopien, västerut till Niger och Nigeria och söderut till Sydafrika och Namibia.[1] I västra Afrika och på Madagaskar är den en stannfågel.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Sumpanden är närmast släkt med de sydamerikanska änderna punaand och silverand. Tillsammans med exempelvis skedand förs de numera oftast till släktet Spatula.[1] Flera genetiska studier visar att dessa står närmare ångbåtsänder i Tachyeres och sydamerikanska änderna i de monotypiska släktena Speculanas, Lophonetta och Amazonetta.[5][6] Svenska BirdLife Sveriges taxonomikommitté följde efter 2022.[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Sumpanden lever i små grupper eller i par. Den häckar året runt, och häckningen är beroende av nederbörd. Boet byggs av vegetation och placeras ovan vattnet i trädstubbar och dylikt. Ungarna lämnar boet snart efter att de är kläckta och modern skyddar dem bara från predtorer och för dem till områden med föda.[8] Sumpanden är allätare och föredrar mindre grunda vatten.[9]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Spatula hottentota Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  5. ^ Johnson, K.P., and M.D. Sorenson (1999), Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus: Anas): A comparison of molecular and morphological evidence, Auk 116, 792-805.
  6. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
  7. ^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022. 
  8. ^ "Hottentot Teal Fact Sheet, Lincoln Park Zoo" Arkiverad 19 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090104230530/http://www.birdlife.org/datazone/species/index.html?action=SpcHTMDetails.asp&sid=465&m=0. Läst 16 februari 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]