Silverand

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Anas versicolor)
Silverand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteSpatula
ArtSilverand
S. versicolor
Vetenskapligt namn
§ Spatula versicolor
AuktorVieillot, 1816
Utbredning
Synonymer
Anas versicolor

Silverand[2] (Spatula versicolor) är en sydamerikansk art i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Silveranden är en liten and, endast 38–43 centimeter lång, med karakteristiska teckningar på huvud och näbb. Hanen har brunsvart hätta kontrasterande mot blekbeige kinder. Bröst och hals är likaså beige men med små svarta fläckar som mot flanker och undergump övergår i fint svartvit marmorerade ränder. I flykten syns skifferblå vitspetsade vingtäckare och grönskimrande vingspegel. Näbben är blekt blå med svart spets och kulmen och en gul fläck nedanför och bakom näsborrarna. Benen är ljusgrå och ögonen bruna. Honan är blekare, saknar ibland det gula på näbben och är mindre distinkt bandad på flankerna. Den närbesläktade punaanden är större med större genomblå näbb och svagare tecknad undertill.[4]

Tre silveränder i Argentina.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Silveranden förekommer i södra Sydamerika och delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

Punaand (S. puna) behandlades tidigare som en underart till silverand, men urskiljs numera allmänt som en egen art. Den är även nära släkt med afrikanska sumpanden (S. hottentota).[5]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades arten i släktet Anas, men genetiska studier visar att Anas-arterna troligen inte är varandras närmaste släktingar.[6][7] Sedan 2017 bryts därför sydamerikansk skedand tillsammans med bland annat den europeiska skedanden och årtan ut i släktet Spatula av de internationellt ledande taxonomiska auktoriteterna.[1][3][8][9] Svenska BirdLife Sveriges taxonomikommitté följde efter 2022.[10]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Silverandens ägg.

Silveranden hittas i grunda sötvattenssjöar, våtmarker och dammar kantade av rik flytande eller annan växtlighet. Födan består av frön och växtdelar, men även vattenlevande ryggradslösa djur som insekter och deras larver, mollusker och kräftdjur. Häckningssäsongen varierar. I södra delen av utbredningsområdet inleds den i månadsskiftet oktober–november, medan den häckar mellan september och mars i Peru.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Namnet syftar på näbbens färg.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Spatula versicolor Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2017). Silver Teal (Spatula versicolor). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52888 27 december 2017).
  5. ^ Johnson, K.P. & Sorenson, M.D. (1999) Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus: Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805.
  6. ^ Johnson, K.P., and M.D. Sorenson (1999), Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus: Anas): A comparison of molecular and morphological evidence, Auk 116, 792-805.
  7. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
  8. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  9. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  10. ^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]