Anathon Aall
| Anathon Aall | |
 | |
| Född | 15 augusti 1867[1][2][3] Nesseby kommun[4][5][6], Norge |
|---|---|
| Död | 9 januari 1943[1][2][3] (75 år) Oslo[5][6][7] |
| Begravd | Vestre gravlund[8] |
| Medborgare i | Norge[9] |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo  |
| Sysselsättning | Professor i filosofi, filosof, psykolog, teolog |
| Arbetsgivare | Universitetet i Oslo Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg |
| Maka | Lily Weiser-Aall (g. 1928–)[10] |
| Släktingar | Herman Harris Aall (syskon) |
| Utmärkelser | |
| H.K.H. kronprinsens guldmedalj (1891) | |
| Redigera Wikidata | |
Anathon August Fredrik Aall, född den 15 augusti 1867 i Nesseby, Finmarken, död den 9 januari 1943 i Oslo, var en norsk filosof och psykolog. Han var brorsons sonson till Niels, Jørgen och Jacob Aall.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Han blev teologie kandidat 1892 och filosofie doktor 1896 på avhandlingen Der Logos, I (även som Logosideens historie). Efter tävlan om professur i kyrkohistoria vid Kristiania universitet 1897, varvid Aall förklarats obehörig av bekännelseskäl, ägnade han sig åt filosofin. Han tog 1903 doktorsgrad i Halle med Zur Frage der Hemmung bei der Auffassung gleicher Reize, blev 1904 docent i Halle och utnämndes 1908 till professor i filosofi i Kristiania med filosofisk propedeutik och experimentell psykologi som specialitet.
Aall författade även Der Logos, II (Die Geschichte der Logosidee in der christlichen Litteratur, 1899), Vort sjælelige og vort ethiske liv (1900), Macht und Pflicht (1902), Ibsen und Nietzsche (1906), Sokrates – Gegner oder Anhänger der Sophistik (1906), Filosofiens historie i Norge (1911) och Filosofien i Norden (1918) samt ytterligare smärre och större fackarbeten.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Aall, 5. Anathon August Fredrik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1933
- ^ [a b] Anathon Aall, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Anathon Aall.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Anathon Aall.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Biblioteca Virtual Miguel de Cervantes.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Henrik Eberle, Catalogus Professorum Halensis.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.begravdeioslo.no , läst: 28 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 7 april 2014, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
|