Anders Fredrik Skjöldebrand

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anders Fredrik Skjöldebrand
Anders Fredrik Skjöldebrand
Anders Fredrik Skjöldebrand
Information
Född 14 juli 1757
Alger, Algeriet
Död 23 augusti 1834 (77 år)
Stockholm
Begravningsplats Norra begravningsplatsen i Stockholm
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Infanteriet
Tjänstetid ca. 1741 - ca. 1770
Grad General av Infanteriet
Slag/krig Gustav III:s ryska krig

Napoleonkrigen

Fälttåget mot Norge
Utmärkelser En af rikets herrar
Serafimerorden
Svärdsorden
Carl XIII:s orden
Övrigt arbete Statsråd
Ledamot av Svenska akademien

Anders Fredrik Skjöldebrand, född 14 juli 1757 i Alger, död 23 augusti 1834 i Stockholm, var en svensk greve, en av rikets herrar, general av infanteriet och statsråd.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anders Fredrik Skjöldebrand var son till Erik Brander, som adlats Skjöldebrand, och Johanna Logie, dotter till en svensk konsul i Algier och av skotsk börd.

Skjöldebrand blev student i Uppsala 1771, kornett vid Södra skånska kavalleriregementet 1774 och löjtnant vid Östgöta kavalleriregemente 1779. Under kriget 1788-1790 tjänstgjorde han till en början vid kommenderingar i Sverige, bland annat i Karlskrona. 1789 fick hans följa flottans sjötåg som stabsadjutant hos hertig Karl, som varit hans chef under hans första militära bana och med vilken han var genom vänskap förbunden. Han deltog 1789 i ett sjöslag vid Öland, vann en seger i slaget vid Bornhöft (1813) och deltog i fälttåget mot Norge 1814.

Skjöldebrand förordnades 1810 i samband med Fersenska mordet till överståthållare i Stockholm och innehade denna tjänst till 1812. Han bidrog till att återställa lugnet i huvudstaden och verkade bland annat för en förbättrad barnavård, men tog, efter en tvist med magistraten, 1812 avsked från befattningen. Samtidigt (1810-1812) hade han även varit en intresserad direktör för Kungliga teatern.

Skjöldebrand blev tidigt anhängare av Bernadottes kandidatur till den svenska tronföljden.

Anders Fredrik Skjöldebrand var en av de aderton i Svenska Akademien. Han var vidare riddare och kommendör av Kungl. Majt:s. Orden, kommendör av Svärdsorden, riddare med Stora Korset av Svärdsorden, riddare av Carl XIII:s orden, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (1819 som ledamot nummer 384) och Kungliga Musikaliska Akademien (18 april 1788).[1] Den 13 juni 1818 blev Skjöldebrand hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.[2]

Skjöldebrand var även verksam som konstnär.[3]

Parti av Uppslaa med Fyrisån, mot domkyrkan och dombron. Akvarell av Anders Fredrik Skjöldebrand.

Skrifter[redigera | redigera wikitext]

  • Herman von Unna: drame i fem acter med chorer och baletter (1795)
  • Voyage pittoresque au Cap Nord. Del 1-4 (1801-1802)
  • Excellensen grefve A. F. Skjöldebrands memoarer (utg. af Henrik Schück, Geber, 1903-1904)
Översättningar
  • Lucanus: Första sången af Lucani Pharsalia (1824)
  • Torquato Tasso: Tassos Befriade Jerusalem... (La Gerusalemme liberata) (1825)
  • George Gordon Byron: Childe Harolds pilgrimsfärd (Childe Harold's Pilgrimage) (Johan Hörberg, 1832)


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84. Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
  2. ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 28
  3. ^ Uppsala genom konstnärsögon, Marita Lindgren-Fridell i Upplandsmuseets årsskrift 1944

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Nils Lorens Sjöberg
Svenska Akademien,
Stol nr 18

1822-1834
Efterträdare:
Pehr Henrik Ling