Anders Fredrik Skjöldebrand

	Anders Fredrik Skjöldebrand
	Anders Fredrik Skjöldebrand
Information
Född	14 juli 1757; Alger, Algeriet
Död	23 augusti 1834 (77 år); Stockholm
Begravningsplats	Norra begravningsplatsen i Stockholm
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Infanteriet
Grad	General av Infanteriet
Slag/krig	Gustav III:s ryska krig Sjöslaget vid Öland; Napoleonkrigen Slaget vid Bornhöft (1813); Fälttåget mot Norge
Utmärkelser	En af rikets herrar; Serafimerorden; Svärdsorden; Carl XIII:s orden
Övrigt	Statsråd; Ledamot av Svenska akademien

Anders Fredrik Skjöldebrand, född 14 juli 1757 i Alger, död 23 augusti 1834 i Stockholm, var en svensk greve, en av rikets herrar, general av infanteriet och statsråd.

Biografi

Anders Fredrik Skjöldebrand var son till Erik Brander, som adlats Skjöldebrand, och Johanna Logie, dotter till en svensk konsul i Alger och av skotsk börd.

Skjöldebrand blev student i Uppsala 1771, kornett vid Södra skånska kavalleriregementet 1774 och löjtnant vid Östgöta kavalleriregemente 1779. Under kriget 1788-1790 tjänstgjorde han till en början vid kommenderingar i Sverige, bland annat i Karlskrona. 1789 fick hans följa flottans sjötåg som stabsadjutant hos hertig Karl, som varit hans chef under hans första militära bana och med vilken han var genom vänskap förbunden. Han deltog 1789 i ett sjöslag vid Öland, vann en seger i slaget vid Bornhöft (1813) och deltog i fälttåget mot Norge 1814.

Skjöldebrand förordnades 1810 i samband med Fersenska mordet till överståthållare i Stockholm och innehade denna tjänst till 1812. Han bidrog till att återställa lugnet i huvudstaden och verkade bland annat för en förbättrad barnavård, men tog, efter en tvist med magistraten, 1812 avsked från befattningen. Samtidigt (1810-1812) hade han även varit en intresserad direktör för Kungl. Maj:ts hovkapell och spektakler. Han var statsråd från den 22 november 1815 till den 26 mars 1828.

Skjöldebrand blev tidigt anhängare av Bernadottes kandidatur till den svenska tronföljden.

Anders Fredrik Skjöldebrand var en av de aderton i Svenska Akademien. Han var vidare riddare och kommendör av Kungl. Majt:s. Orden, kommendör av Svärdsorden, riddare med Stora Korset av Svärdsorden, riddare av Carl XIII:s orden, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (1819 som ledamot nummer 384) och Kungliga Musikaliska Akademien (18 april 1788).^[1] Den 13 juni 1818 blev Skjöldebrand hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.^[2]

Skjöldebrand var även verksam som konstnär.^[3]

I sitt andra äktenskap var han gift med sedermera överhovmästarinnan Charlotta Letitia Ennes (1791–1866). Bland barnen märks Eric Bogislaus Skjöldebrand.

Skrifter

Herman von Unna: drame i fem acter med chorer och baletter (1795)
Voyage pittoresque au Cap Nord. Del 1-4 (1801-1802)
Excellensen grefve A. F. Skjöldebrands memoarer (utg. af Henrik Schück, Geber, 1903-1904)

Översättningar

Lucanus: Första sången af Lucani Pharsalia (1824)
Torquato Tasso: Tassos Befriade Jerusalem... (La Gerusalemme liberata) (1825)
George Gordon Byron: Childe Harolds pilgrimsfärd (Childe Harold's Pilgrimage) (Johan Hörberg, 1832)

Se även

Skårby gård i Salems socken, ägdes av Skjöldebrand mellan 1815 och 1834.

Referenser

Noter

^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 28
^ Uppsala genom konstnärsögon, Marita Lindgren-Fridell i Upplandsmuseets årsskrift 1944

Källor

Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
Skjöldebrand, Anders Fredrik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)

Externa länkar

"Anders Fredrik Skjöldebrand, 1757–1834", av Torkel Stålmarck i Svenskt översättarlexikon

[1] Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)

[2] Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 28

[3] Uppsala genom konstnärsögon, Marita Lindgren-Fridell i Upplandsmuseets årsskrift 1944

[1]

[2]

[3]