Anders Frostenson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anders Frostenson
Född 23 april 1906
Loshult, Kristianstads län, Sverige
Död 4 april 2006 (99 år)
Örebro, Örebro län, Sverige
Begravningsplats Lovö kyrkogård
Vistelseort Lovö, Stockholms län, Sverige
Utbildning fil. kand. i engelska, slaviska språk och filosofi (Lunds universitet)
Yrke/uppdrag präst, psalmförfattare, kompositör, poet, lyriker, filmproducent
Religion Kristendom
Kyrkosamfund Svenska kyrkan
Maka Ulla Lidman-Frostenson (1941-1962)
Gerd Anne-Marie Sjöstedt (1965-68)
Sigrid Vera Kristina Frostenson Hausel (1970-2001)
Barn Sven Frostenson
Karin Frostenson
Anna-Clara Frostenson
Släktingar Katarina Frostenson (brorsdotter)
Utmärkelser hedersdoktor i teologi (Lunds universitet)

Anders Frostenson, född 23 april 1906 i Loshults församling, Skåne, död 4 februari 2006 i Olaus Petri församling, Örebro, präst och författare. Han var kyrkoherde i Lovö församling, Stockholms län 1949-71. Översättare av lyrik till svenska.

Anders Frostenson var äldsta barnet i en syskonskara på fem barn. I sin ungdom studerade han språk, litteraturvetenskap och teologi vid Lunds universitet och tog en fil.kand i engelska, slaviska språk och filosofi 1928. 1932 blev han prästvigd och började året därefter sin tjänst i Gustav Vasa församling i Stockholm för att några år efter flytta ut till Lovö församling där han blev kvar till sin pensionering 1971. Det dröjde dock ända till 1955 innan han blev slottspredikant på Drottningholms slott. Han var enligt uppgift särskilt uppskattad av Gustav V. 1977 grundade han Anders Frostensons stiftelse med ändamål att "främja förnyelsearbetet med psalmer och visor". 1981, tio år efter pensionen, blev han hedersdoktor i teologi vid Lunds universitet.

Frostenson var aktiv i psalmboksarbetet både inför 1937 års och 1986 års psalmbok. Han var ledamot i 1969 års psalmbokskommitté. Han har även förnyat den svenska psalmen till både innehåll och form, bl. a. genom sina bidrag till barnpsalmboken Kyrkovisor. Uppståndelsen kring hans psalmer i 1937 års psalmbok ledde dock till att han tystnade i sitt skrivande för mer än tio år. Enkla grundmelodier bakom var kännetecknade för hans skrivande, genom att skriva texterna i samband med egna rörelser ville han förmedla psalmens inneboende rörelse och energi. Det var ytterst sällan en psalm kom till sittande vid ett skrivbord. I en radiointervju berättar han att han funderat på att samla alla psalmer han skrivit i samband med tågresor under rubriken "Sånger från perronger".

Kännetecknande för hans psalmdiktning och bearbetningar har beskrivits vara en strävan att förenkla texterna och utifrån teologiskt perspektiv skapa mer sångbara psalmer. Vissa har kritiserat att han i viss mån utslätat gamla texter och andra har lyft fram den poetiska styrkan i ordens harmonier och hur Frostenson medvetet kommunicerat den Lutherska teologin i psalmtexterna. I viss mån kan 1986 års psalmbok kallas den "Frostensonska" på samma sätt som 1819 års psalmbok kallas den "Wallinska" och 1695 års psalmbok den "Swedbergska".

Genom Kyrkornas världsråds psalmbok där Frostenson hade med sex av de åtta psalmer som representerade Sverige kom han att inspirera till ny psalmdiktning över hela världen där ny psalmdiktning varit obefintlig länge.

I 1986 års psalmbok finns han representerad med 146 verk i form av original, bearbetningar och översättningar.

Han debuterade med diktsamlingen Löftets båge (1931) och gjorde på 1940-talet en undersökning om kristusbilderna i psalmerna . I floran av en bred utgivning finns också lyriktolkningar av Rainer Maria Rilke och Paul Claudel.

Han producerade ett flertal kortfilmer, bl. a. om svenska diktare som Nils Ferlin, Jan Fridegård, Sven Lidman (hans egen svärfar).

Begravningsgudstjänsten ägde rum i Olaus Petri kyrka i Örebro den 31 mars 2006 Vid gudstjänsten sjöngs Frostensons egna psalmer (nr 39, 289, 311 solosång, 338 och 490). Frostenson är gravsatt på Lovö kyrkogård.

Han var gift från 1941 med Ulla Lidman-Frostenson (dotter till författaren Sven Lidman), missionär och riksdagsman, till hennes död 1962, och därefter 1965–1968 med Gerd Anne-Marie Sjöstedt, född 1916, död 1993, samt slutligen 1970 med Sigrid Vera Kristina Frostenson Hausel, född 1916, till hennes död 2001. Anders Frostenson var far till konsulten Sven Frostenson (1942–2011), konstnären Karin Frostenson (född 1946) och Anna-Clara Frostenson (född 1948). Han var farbror till Katarina Frostenson.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Diktsamlingar[redigera | redigera wikitext]

  • Löftets båge 1932
  • Med lyfta händer 1932
  • På väg 1935
  • Genom lyckta dörrar 1932
  • Du böjde dig ner över jorden 1944
  • Kring bordet i ditt rike 1945
  • Mässa vid Mälaren 1954
  • Lantprästs lyra 1957
  • Isop Honung Saliva 1963

Vissamlingar[redigera | redigera wikitext]

  • Medmänniska 1970
  • Mitt ibland oss 1971
  • Sätt en ring på hans hand 1971
  • Ställ dig vid hans kors 1971
  • Tystnad, ljus 1973
  • Ja, jag vill sjunga 1973
  • Ung tro livet ut 1974
  • Ditt ord är liv 1975

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Herden på berget Kristen engelsk dikt 1952
  • Pilgrimsboken Rainer Maria Rilke 1979
  • Gud bor överallt visor från Italien och Frankrike 1981
  • Anden och vattnet Paul Claudel 1982

Andaktsbok[redigera | redigera wikitext]

  • Ingen utanför, psalm och visandakter 1983

Psalmer och visor, i urval av 600 verk[redigera | redigera wikitext]

A-D[redigera | redigera wikitext]

E-H[redigera | redigera wikitext]

I-L[redigera | redigera wikitext]

M-P[redigera | redigera wikitext]

R-T[redigera | redigera wikitext]

U-Ö[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Olofsson, Rune Pär "...och ett oändligt hem. Om Anders Frostensons väg till den nya psalmen." Utgiven på Skeab förlag, Uddevalla 1981

Ekström, Alva Ordet, testamentet, bekräftelsen, arvet. Fyra hörnpelare i Anders Frostensons författarskap och teologi, Religionsvetenskap, Karlstad University studies 2006:16, diss. Karlstad 2006

Willén, Marcus (red.), Gud är en av oss. Om psalmdiktaren Anders Frostensons liv och författarskap, Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae 13, Örebro 2007

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]