Anders Wijkman

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Anders Wikman)
För andra betydelser, se Anders Wijkman (olika betydelser).
Anders Wijkman
Anders Wijkman på Bokmässan 2011.
Född30 september 1944[1] (79 år)
Kungsholms församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet
SysselsättningPolitiker[2], miljöaktivist
Befattning
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1974–1976)[4]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1976–1979)[5]
Europaparlamentariker
femte Europaparlamentet, Sverige (1999–2004)[6]
Europaparlamentariker
sjätte Europaparlamentet, Sverige (2004–2009)[6]
Politiskt parti
Kristdemokraterna
Moderaterna
Webbplatsijkman.se
Redigera Wikidata
Anders Wijkman på Mynttorget i Stockholm 2022 under en solidaritetsmanifestation för asylsökande.

Anders Ivar Sven Wijkman, född 30 september 1944 i Kungsholms församling, Stockholms stad,[7] är en svensk författare och samhällsdebattör samt tidigare politiker (först moderat, senare kristdemokrat).

Partipolitiskt engagemang[redigera | redigera wikitext]

Wijkman var ordförande för Fria Moderata Studentförbundet 1968–1970 och riksdagsledamot för Moderaterna från 1971 till 1978, då han blev generalsekreterare för Svenska Röda Korset.

Under Folkpartiets partiledarval 1995 framfördes Wijkman som en potentiell partiledare med stöd från bland andra Lennart Rohdin, Lennart Fremling och Uppsala länsförbund.[8] Wijkman avböjde både en partiledarkandidatur och en nominering till Folkpartiets partistyrelse.[9]

Inför valet till Europaparlamentet 1999 gick Anders Wijkman med i Kristdemokraterna och invaldes i parlamentet. Han omvaldes 2004. Under mandatperioden 2004–2009 arbetade Wijkman i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, det tillfälliga klimatutskottet samt utskottet för utveckling.

2022 var han en av dem som tog initiativ till Klimatalliansen men meddelade därefter att han inte haft avsikten att det skulle bli ett politiskt parti och inte tänkte delta i partiarbetet inför valet.[10]

Röda korset[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1978 och 1988 var Wijkman generalsekreterare för Svenska Röda Korset. Utredningen "Prevention better than cure" 1984 argumenterade för ökad satsning på katastrofberedskap och prevention. Något år senare fick Wijkman Rödakorsstyrelsens stöd för ett nära samarbete kring HIV/AIDS-prevention med Noaks ark. Han var också ordförande för Internationella Röda Korsets Disaster Relief Commission 1981–1989.

Naturskyddsföreningen och FN[redigera | redigera wikitext]

Efter Röda Korset var Wijkman från 1989 generalsekreterare i Naturskyddsföreningen, och därefter 1992 chef för Styrelsen för U-landsforskning (SAREC), en befattning han upprätthöll tills SAREC blev en del av Sida 1995.

Efter SAREC blev Wijkman utsedd till biträdande generalsekreterare i FN och policy director i FN:s utvecklingsprogram (UNDP), där han arbetade fram till 1997 med att integrera sociala och miljömässiga hänsyn i utvecklingspolitiken inom organisationen.

Andra uppdrag och engagemang[redigera | redigera wikitext]

Wijkman valdes 2012 till en av två ordförande i Romklubben, där han senare blev hedersordförande.[11][10] Han var 2012-2018 ordförande i ÅtervinningsIndustrierna.[12][13][14][15]

Wijkman har skrivit ett antal böcker på teman som "disaster prevention", HIV/aids-epidemin och hållbar utveckling.

Efter flyktingkrisen med början 2015 har Wijkman engagerat sig i flyktingfrågor, bland annat som en av de utvisningshotade ensamkommande ungdomarnas "ambassadörer" inom kampanjen Håll ihop Sverige.[16]

Utmärkelser och akademiledamotskap[redigera | redigera wikitext]

Wijkman om tillväxt och miljö[redigera | redigera wikitext]

Wijkman har drivit frågan om att förändra ekonomins ramverk. Han menar att ett världen är i behov av ett annat "systemtänk" än det som gällt under industrialiseringen. Ett nytt system behöver beakta att jordens resurser är ändliga och externa effekter på miljön och sociala konsekvenser. Han har argumenterat för behovet att finna nya mål för samhället som är mindre beroende av ekonomisk tillväxt utan att äventyra sysselsättning och finanser.[18][19]

i boken Den stora förnekelsen, som han skrev tillsammans med Johan Rockström 2011, redogör han för vad han ansåg utgör de allvarligaste hoten mot planeten - i form av ett mera instabilt klimat, överutnyttjade ekosystem samt utarmning av vissa ändliga resurser. I boken argumenteras för en övergång från en "köp och släng"-ekonomi - till en cirkulär ekonomi.

I en debattartikel i Göteborgs-Posten 2022, där Wijkman var en av flera medförfattare, skrevs bland annat att "dagens politiska och ekonomiska system förmår inte att säkra en långsiktig hållbarhet. Industrialism och marknadsekonomi kan frigöra krafter som skapar välstånd här och nu men marknaden ger ingen röst åt naturen, inte heller åt framtida generationer." Författarna menade att livet på vår planet är hotat och att detta motiverade att sätta sig över ideologiska gränser i politiken.[20]

Wijkman har kritiserats för att lyfta fram Kina som ett föredöme eftersom landet är toppstyrt och kan fatta snabba beslut, och att där inte existerar en "opposition som bråkar".[21][22]

Familjeförhållanden[redigera | redigera wikitext]

Wijkman är son till tekniske direktören Bengt Wijkman och Marianne Hising samt sonson till landshövding Anders Wijkman.[23] Han var gift första gången 1971–1979 med Kerstin von Blixen-Finecke, som är dotter till Stig Unger,[24] andra gången från 1983 med sjukgymnasten Lisen Tengbom, som är dotter till Anders Tengbom, och är numera gift med Catherine Bonde.[25][26]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Wijkman, Anders Ivar Sven, läst: 12 mars 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ www.europarl.europa.eu, 4276, läst: 20 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 30 juni 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Members of the European Parliament, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges befolkning 2000: Wijkman, Anders Ivar Sven (1944-09-30) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  8. ^ ”Kritik mot valet av Bo Könberg”. DN.SE. 14 januari 1995. https://www.dn.se/arkiv/politik/kritik-mot-valet-av-bo-konberg/. Läst 13 juni 2020. 
  9. ^ ”Wijkman tackar nej till fp”. Dagens Nyheter (DN). 21 januari 1995. https://www.dn.se/arkiv/politik/wijkman-tackar-nej-till-fp/. Läst 13 juni 2020. 
  10. ^ [a b] ”Anders Wijkman inte del i partiarbetet när Klimatalliansen KA siktar mot riksdagsvalet”. Dagens Industri. 16 februari 2022. https://www.di.se/hallbart-naringsliv/tungviktare-pa-avbytarbanken-nar-nystartade-klimatpartiet-siktar-pa-valet/. Läst 16 juli 2022. 
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 december 2017. https://web.archive.org/web/20171205042116/http://www.clubofrome.org/member/anders-wijkman/. Läst 4 december 2017. 
  12. ^ ”Anders Wijkman tar över klubban i Återvinningsindustrierna”. Metal Supply. 21 maj 2012. https://www.metal-supply.se/article/view/82244/anders_wijkman_tar_over_klubban_i_atervinningsindustrierna. Läst 16 juli 2022. 
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 december 2017. https://web.archive.org/web/20171205042045/http://www.recycling.se/om-oss_2/styrelse_1. Läst 4 december 2017. 
  14. ^ ”Cirkulera!”. Fastighetstidningen. 16 mars 2018. https://fastighetstidningen.se/cirkulera/. Läst 16 juli 2022. 
  15. ^ ”Året som gått 2019” (PDF). Återvinningsindustrierna. https://www.recycling.se/om-oss/. Läst 16 juli 2022. 
  16. ^ Ingrid Eckerman, Karin Fridell Anter, red (2021). ”De ungas ambassadörer välkomnar granskningen”. Den onödiga flyktingkrisen. Rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015-2021. Migra & Stöttepelaren. sid. 13-14. https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/03/27/de-ungas-ambassadorer-valkomnar-granskningen/. Läst 16 juli 2022 
  17. ^ Medaljförläningar 28 januari 2021 – Sveriges kungahus
  18. ^ ”Sanningssägaren tar farväl”. Sveriges Natur. 2009:3. https://www.sverigesnatur.org/arkiv/sanningssagaren-tar-farval/. Läst 1 februari 2023. 
  19. ^ Wijkman, Anders, Gör upp med myten om tillväxten, Effekt/Klimatmagasinet, nr 1 2009
  20. ^ ”DEBATT: Vår sista chans att rädda klimatet är nu”. gp.se. 18 januari 2022. https://www.gp.se/1.63975813. Läst 1 februari 2023. 
  21. ^ ”Essä: Klimatförändringen har blivit ett ideologiskt verktyg - vad betyder det här för demokratin?”. svenska.yle.fi. 15 september 2009. https://svenska.yle.fi/a/7-1426831. Läst 1 februari 2023. 
  22. ^ Stiernstedt, Jenny (4 november 2017). ””Demokratin måste pausas för att lösa klimatkrisen””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/VOovd/demokratin-maste-pausas-for-att-losa-klimatkrisen. Läst 1 februari 2023. 
  23. ^ https://runeberg.org/vemardet/1969/1049.html
  24. ^ https://runeberg.org/vemarvem/sthlm45/0920.html
  25. ^ https://runeberg.org/vemardet/1997/1202.html
  26. ^ https://www.ratsit.se/19540721-Unni_Catherine_Gahr_Store_Bonde_Stockholm/rIjaCQtllnXgyyT32qdU1AvMKXWl2gqjBNMzSfLbbU0

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Ulf Adelsohn 		Fria Moderata Studentförbundets förbundsordförande
1968–1970 		Efterträdare:
Per-Magnus Emilsson


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anders_Wijkman&oldid=54232255”