André Weil

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
André Weil
André Weil 1956
André Weil 1956
Född 6 maj 1906
Paris, Frankrike
Död 6 augusti 1998
Forskningsområde Matematik
Institutioner Lehigh university
São Paulos universitet
University of Chicago
Institute of Advanced Study
Känd för Talteori
Algebraisk geometri
Nämnvärda priser Wolfpriset i matematik (1979)
Leroy P. Steele-priset (1980)

André Weil, född 6 maj 1906, död 6 augusti 1998, var en fransk matematiker, känd för sitt grundläggande arbete inom talteori och algebraisk geometri. Han var en av grundarna till Bourbakigruppen. Filosofen Simone Weil var hans syster.

Liv[redigera | redigera wikitext]

Weil studerade vid Paris, Rom och Göttingen och fick sin doktorsexamen 1928. Under sin tid i Tyskland blev han vän med Carl Siegel. Han tillbringade två akademiska år vid Aligarh muslimska universitet från 1930. Efter ett år i Marseille tillbringade han sex år i Strasbourgh. Han gifte sig 1937.

När andra världskriget bröt ut befann sig Weil i Finland, då hans fru återvände till Frankrike utan honom. Vid finska vinterkrigets utbrott arresterades för misstanke om spionage. Weil återvände snart till Frankrike via Sverige och blev fängslad i Le Havre för att ha inte ha inställt sig vid inkallelse. Han flyttades senare till Rouen, där han mellan februari och maj 1940 gjorde de verk som skapade hans rykte. 3 maj 1940 blev han dömd till fem års fängelse men bad att få göra militärtjänst istället.

Efter Frankrikes fall åkte Weil och hans familj i januari 1940 från Marseilles till New York. Weil tillbringade den återstående delen av kriget i USA, med stöd av Rockefeller- och Guggenheimstiftelsen. Under två års tid undervisade han grundläggande matematik vid Lehigh university. Mellan 1945 och 1947 undervisade han vid São Paulos universitet, där han träffade Oscar Zariski. Från 1947 till 1958 undervisade han vid University of Chicago, varefter han tillbringade sin resterande karriär vid Institute of Advanced Study. 1979 mottog han Wolfpriset i matematik.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Weil gjorde betydande bidrag inom flera områden, däribland hans upptäckt av en koppling mellan algebraisk geometri och talteori. Detta utgjorde hans doktorandarbete och ledde till Mordell-Weils sats 1928.

Under tiden han var fängslad 1940 bevisade han ett specialfall av Riemannhypotesen för lokala zeta-funktioner. De så kallade Weil-förmodandena var väldigt inflytelserika kring 1950, och bevisades i stort av Bernard Dwork, Alexander Grothendieck, Michael Artin och Pierre Deligne.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  • André Weil vid MacTutor History of Mathematics archive.