Andra industriella revolutionen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elektriska spårvagnar möjliggjorde pendling och förorter.

Andra industriella revolutionen brukar man kalla tiden 18711914, som bland annat präglades av utbredningen av elektroteknik och användningen av elektricitet, förbränningsmotorer och tillverkning och användning av stål. Åren som valts att användas för denna period är de mellan Fransk-tyska kriget 1870–1871 och Första världskriget 1914–1918.

Under den industriella revolutionen hade naturvetenskapen utvecklat förståelse av fenomen som elektricitet, energi och materia (se termodynamik). Samtidigt hade östra USA och Västeuropa byggt upp en infrastruktur av järnvägar, kanaler och farleder, medan urbanisering och utbildning hade ökat utbudet av kvalificerad arbetskraft.

Detta möjliggjorde den andra industriella revolutionens ytterligare satsningar på infrastruktur, som telefoni, elkraft, kylsystem och asfalterade vägar.

Marknaden utvidgades och frihandel mellan länder ökade. Det uppstod mer komplicerade varor. Masskonsumtion och Henry Ford är det som den andra industriella revolutionen är mest känd för. Bilar började massproduceras enligt löpandebandsprincipen som utvecklades under denna tid.

Under denna tid blev framför allt USA och Tyska kejsardömet politiskt betydelsefulla.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sverige gynnades under Andra industriella revolutionen av sin ekonomiska position mellan USA och Europa: i förhållande till USA var Sverige rikt på arbetskraft men fattigt på råvaror, varför stora mängder arbetskraft utvandrade till USA. I förhållande till andra länder i Europa var Sverige ekonomiskt underutvecklat och fattigt på kapital, men relativt rikt på råvaror, varför stora mängder kapital och mycket investeringar strömmade från Europa till Sverige.

Stora investeringar gjordes i Sverige under perioden 1850–1910: investeringskvoten var högre än sparkvoten under hela 60-årsperioden, detta konstanta underskott i handelsbalansen finansierades av omfattande utländsk kapitalimport. År 1910 var Sverige troligen världens mest skuldsatta land.

Under den Andra industriella revolutionen kom det moderna industrisamhället att få sitt definitiva genombrott i Sverige. Svensk industri utvecklades snabbt under perioden och framförallt 3 produkter kom att dominera svensk export: havre, trä och järn. Landet utvecklades till en stor råvaruexportör.

Institutionella förändringar under Andra industriella revolutionen: Sverige fick sin första aktiebolagslag 1848. Härigenom blir det möjligt för investorer att endast bli ansvariga för ett företag med de pengar de investerat i företaget. Tidigare har de varit ansvariga för företagets alla förpliktelser efter hur stort belopp de investerat i företaget i relation till alla investerade pengar i företaget.

Se även[redigera | redigera wikitext]