Andrakammarvalet i Sverige 1905
 | |||
| |||
Sveriges riksdags andra kammares 230 platser | |||
|---|---|---|---|
|
| |||
| |||
Andrakammarvalet i Sverige 1905 hölls i september detta år. Det skedde efter att unionsupplösningen blivit en realitet.
Valkampanj
Den stora frågan gällde rösträttsfrågan och hur den skulle lösas. Med samhällsutvecklingen och löneutvecklingen i industrin hade antalet röstberättigade som kunde rösta ökat. Valdeltagandet var på 50 procent vilket var det högsta sedan 1887.
Valresultat
Liberalerna och socialdemokraterna som tryckte på en av för deras potentiella väljargrupper fördelaktig lösning gick framåt medan Lantmannapartiet gick bakåt. Efter valet slog sig några bonderepresentanter från Lantmannapartiet samman med de nu fåtalet resterande högervridna stadsmannarepresentanter och bildade Nationella framstegspartiet.
Efter valet, vid riksdagsåret 1906 öppnande, var mandatställningen följande:
| Parti | Mandatfördelning | ||
|---|---|---|---|
| Antal | +− | ||
| Liberala samlingspartiet | 106 | +2 | |
| Övriga liberaler | 3 | +-0 | |
| Lantmannapartiet | 57 | -36 | |
| Nationella framstegspartiet | 42 | +42 | |
| Övriga konservativa | 9 | -17 | |
| Sveriges socialdemokratiska parti | 13 | +9 | |
| Totalt | 230 | ||
Regeringsbildning
Efter två månaders uppskjutande av det oundvikliga bad Oscar II Karl Staaff bilda regering och därmed tillträdde den första Staaffregeringen i november 1905; för första gången hade valresultatet i ett riksdagsval haft direkt och betydande inverkan på regeringsbildningen.
Regeringen Staaff försökte under våren 1906 att driva igenom en rösträttsreform, men misslyckades att få första kammaren med sig, och upplöste därför regeringen efter drygt ett halvt år. Högerregeringen Lindman tillträdde därmed 29 maj 1906, och satt kvar resterande del av mandatperioden.
Källor
- Evert Vedung och Margareta Brundin. Unionsupplösningens riksdagar, Stockholm: Sveriges riksdag, 2005
- Den svenska historien, del 13 : Emigrationen och det industriella genombrottet , Huvudredaktör : Gunvor Grenholm Huvudförfattare : Professor Sten Carlsson och Professor Jerker Rosén.
