Andreas Rocksén
| Andreas Rocksén | |
| Född | 18 augusti 1963 (60 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Journalist |
| Utmärkelser | |
| Ludvig Nordström-priset (2001) | |
| Redigera Wikidata | |
Andreas Rocksén, född 18 augusti 1963, är en svensk journalist och filmare. Han har belönats med bland annat Prix Mosaik och katolska kyrkans pris Signis[1] för sin serie Fortet Europa. År 2008 fick han utmärkelsen Årets Miljöjournalist tillsammans med Johan Zachrisson Winberg.[2]
Andra produktioner av Andreas Rocksén är:
- Den felande läkaren (1999) (Om Medanalys-skandalen)
- Fortet Europa (2001) (Tillsammans med Erik Sandberg)
- Hotet från oljan (2002)
- Fotbollsfeber (2004)
- Vinn en Saab! (2005)
- Fundamentalisterna (2006)
- Det svider i hjärtat (2007) (regi Oscar Hedin)
- Bandyfarsan (2009)
- Blybarnen (2009) (regi Lars Edman och William Johansson) om Bolidens export av miljöfarligt avfall.
- Blått blod (2010) (regi Oscar Hedin)
- Så jävla metal (2011) (regi Yasin Hillborg) om den svenska hårdrockens historia
- Don't fuck with the United Nations (2012) Uppdrag Granskning[3]
- Diktaturens Fångar (2013)[4]
- The Witness (2015) (regi Mohanad Salahat)[5]
Sedan 2004 driver Andreas Rocksén Laika Film & Television AB[6] som specialiserat sig på undersökande journalistik och dokumentärer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”SIGNIS Awards at Monte-Carlo 2002”. Arkiverad från originalet den 16 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150216122022/http://www.signis.net/article.php3?id_article=217. Läst 16 februari 2015.
- ^ Miljöjournalisternas förening Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Mordvittnet: FN lurade mig på skydd”. http://www.svt.se/ug/mordvittnet-fn-lurade-mig-pa-skydd. Läst 16 februari 2015.
- ^ ”SVT Dokumentärfilm Diktaturens Fångar”. http://www.svt.se/dokumentarfilm/diktaturens-fangar-2. Läst 16 februari 2015.
- ^ [1]
- ^ [www.laikafilm.se ”Hemsida”]. www.laikafilm.se. Läst 16 februari 2015.